Aftonbladet – 20 mars 1871, sida 3

A er i ww 0 XR fet j utskottet föreslagen kolumn, emedan han förmeFörsta kammaren. Onsdagens sammanträde. På föredragniogslistan stod i främsta hufvudrummet statsutskottets utlåtande angående första j hufvudtiteln. Den begärda löneförbättringen för två vid ecklesiastikdepartementet anstälde vaktmästare afsloga i enlighet med utskottets förslag. tskilliga smärre belopp beviljades, såsom ersättning för prostetunnor.. Äfven under denna hufvudtitel föreslagna ersättning för afskrifne qvarnj räntor beviljades, sedan dock grefve C. G. Mörner motsatt sig att denszmma skulle uppföras i af nade, att detta skulle leda till inveckliog af räkenskaperna. I Universitetsedjunkturerna i nordiska språk. Såsom bekant hade utskottet tillstyrkt, att till i löner för två adjunkter, en vid Upsala och en vid Lunda universitet, skulle anslås ett belopp af 5000 rår, att utgå med hälften till hvardera. I denna fråga yttrade sig först i Hr Bergstedt, som började sitt anförande med den : anmärkningen, att då frågor om undervisningen förekomma, isypnerhet de som röra elementarläro: I verken och folkundervisningen, anser sig snart : sagdt hvarje ledamot af rikadagen behörig attl! yttra sig och man får vanligen höra mycket långa diskyssioner, hvaremot:den högsta; undervisningens I angelägenheter eller den zom rörer universiteten voftåst halka kamrarnes uppmärksarehet så ledigt! ; förbi, att mår någon -QåNg känske öoskade att!i i ha gomwliva saker ogjorda. Jag hoppas derföre, , I fortfor tsl, på: kammarens öfverseendo;:om jag i: j för. en stund och måhända vidlyftigare, än denna lilla angelägenhet synes fordra, ber att få taga dess välviliga uppmärksamhet i anspråk. Vid förta riksdagen väcktes af en ledambt af -J Andra kammaren, sjelf professor vid Upsala uni: versitet, förslag om inrättande af en adjunktur j vid medicinska fakulteten af, samma. universitet, i hvars ionehsfvare borde såsom laborator biträda 1 j I professorn i medicinsk och fytiologiek kemi. Mo; I kraftig och uppoffrande vetenskapiman, men som I sitetet af lärarekrafter, likväl ifrågavarande ad-; Iaf deb mest trängande behof påkallad, särt hade tiorären anmärkte, att som denne professor icke i hkhet med de öfrige komieprofessörerna har någon laborator, så måste han utom de egentliga professorsgöromålen: sjelf tillika tjenstgöra i för j bemglte egenskap — ett åtagande som visserligen för en-kortare tid må kunca lyckas för en ung, ii längden icke gerna kan fortfara. Derföre hade också, sedan Upsala universitet. genom zin kansler hos K. M:t till 1865—66 års riksdag gjort! framställning om ett anslag för ofvanberörda ändamål, den medicinska fakulteten, det akademiska konsistoriet och sluligen kanslersembetet, med ? ett ord alla tre myndigheterna, enstämmigt för klarat att, churu flera Pehof funnos vid univerI junktur vid den medicinsk-kemiska institutionen vöre E L : f 1 i i E 1 t i I derom gjort förnyade framställningar till K. M:t, till 1867 års, 1869 års och slutligen 1870 års riksI j t C j Vv f e a g i i dag. F: Motionären, som i Andra kammaren åberopade dessa omständigheter till bifall för sitt försläg, citerade på skmma gång en förteckning af medicine-kemi-profesBorn Almäön öfver antålet af-åe medicine studerande :som begagnat det kömiska laboratoriet under de sista tio åren, och utgjorde detta antal 520, eller i medeltal 26 för hvarje termin. Vid samma riksdag väcktes äfven i Andra kammaren af avnan motionär samma förelag kom denna gång blifvit af K. M:t upptaget. Motionen? derom ingkickades fullt utarbetad från Upsala, men fann icke i denna kammare någon som ville G I! göra sig till dess målsman. Båda motionerna bletvo af statsutskottet afstyrkta, och för den senare höjde sig I denna kammare ingen röst. Deri j emot uttalade on ärad ledaraot, som är professor vid Upsala universitet; de varmaste sympatier tör förslaget om en: adjunktur i medicinsk kemi och betonazde särskildt billigheten och rättvisan deraf, att medicinska fakulteten i Upsala i detta afseI ende blefve lika ställd med Carolinzka inwtitutet. Tillika förklarade han med särskildt afseende på den ifrågasätta adjunkturen i nordiska språk, att I då universitetet är i behof af ökade lärarekrafter i åtskilliga vigtiga ämnen, kunde undernuvarande förhållanden cj särskildt företräde gifvas åt detta ämne i jemförelse med mekanik, statistik, politisk ekonomi och andra vetenskaper, hvilka äro i störeta behof af särskilda lärarekrafter. Med denne7 I talare instämde icke mindre än sex ledamöter af n denna kammare, bland hvilka generaldirektören i F sundhetskol!egium, en f. d. chef för ecklesiastik-y u i departementet, kom har plats i kammaren, samt , sekreteraren vid universiteters kanslersembete.Båda motionerna blefvo emellertid af riksdagen afslagna. Hvem skulje väl under. fådana omständigheter ha kunmst vänta rågot arnat än att ett så trängande behof, hvilket så många gånger blifvit af samtliga universitetsmyndigheterna hos K. M:t : anmälöt, också skulle blifva föremål för K. M:ts bebjertande? Ingenting sådant har emellertid inträffat, utan K. M:t har i stället upptagit den an-)åra framställningen, om hvars vigt irgendera af de båda universitetsprofessorer, som äro ledamöter af riksdagen, förlidet år bade något att förmäla. Hos den enskilde fölkrepresentanten är det egnadt att f väcka betänkligheter, när han ser behofven vid lan: 1 D dets högsta Järganstälter så ovästadt och utan all synlig anledning omvex!a, och då han icke kan före-4 d: etälla sig att den första statsmakten utan djupa d och verkliga grunder gör sina heioställningar tilll! andra etssmakten, ligger den tanken nära vil N hands, att skål ?örefinnas äfven för den närvarande, li hvilka icke bivit offentligen uttalade, Skulle dej! måhända vara att söka wi svårigheten att vidtaga lö avordningar tiil fördel för-den medicinska under: 2 visningen i Upsala utan att på samua gång genom P en fulit tillfredsställande lösning reglera de ägor, så som så länge varit sväfvande i efseende på Caro-T buska institutets ställbing till läksrebildningen id riket? Jag skall icke vidlyftigt afhandla denna k fråga, som i förra dagar så länge öch så ifrigt)) upptagit de fordra ståndsriksdagarnes uppmärk-9 samhet. .Om några få hulvadpunktertorde detTö dock tillåtas mig att erinra. År 1840 beviljade d etänderna åt Caroiinska institutet ett nytt bety-!P dande ansbg med det vilkor, att institutet efter 1822 års reglemente erböl!e sådan organisation, att I m läksre-ekulle kunra fullständigt utbildas för alla p! grenar af medicinalväsendets behof. År 1848, då n: ständerna forno ivgentiog af regeringen vid-e gjordt, anhöll riksdagen om nedsättande af en!ds komitt, som skulle uppgöra försiag till organisaof! tion för institotet i öfverenestämmelse med 18401! u) års riksdagsbegiut. Vid .:1856— 57 årens riksdag )re befanns ställvivgen oförändrad; ständerna för-!m ryade Gå gin anhållan om redsättningen af enfå komit och lade dertillden anbållan att de vidlg Carolinska iostitatet.. bildade läkarne måtte er-n: hålla samma kompetensrätt som de vid universiteer ten promoverade medicine doktorerne. Derefteroc blef verkligen en komit6 nedsatt, hvilken 1859af-1i gaf sivt betänkande, i hvars företa alternativ till-a styrktes att till Carolinska icstitutet skulle förläg3: samtliga däkarebildningen i riket. År 1861 utfördade K. M:t stadgar för Cerolinska institutet, af la ti al hväka inrymde åt de från institutet utexaminerade ar Täkarne den af ständerna ägkade kompetensrätten. d men fråbkönde dess lärarekoHegium rättigheten ja att anställa examen i de teoretiskt medicinska un-ni dervisningsämnena, hvilken examen -ekulle hädanbe efter ovilkorligen afläggas vid universiteten. Dessa se stadgar blefvo föremål! för ett bittert klander afli 1863 ärs ständer, hvilka uti en i mycket skarpadc ordalag hälien underd. skrifvelse af den 16 MajJe uttryckligen begärde att K. M:t måtte göra afse-jek ende på föregående: rikedagars önskningar. Derinc stå. sakerna nu, utan att någonting: vidare till-ex dragit sig än att då förre professorn i materia me) ät dica vid institutet år 1867 afgick från sin befatt-lä ning och lärarekollegiet bemställde attj tjensten mätte förvandlas till-en profession i fysiologi, ett iso ämne af: största vigt för den medicinska vetenska-nc pens närvarande utveckling, denna herställan icke nå lyckades vinna afseende, utan professionen hålles sv ännu alltiemt obegatt. lur