Aftonbladet – 20 mars 1871, sida 3

f1. T r t låter exercisen fortgå änvu en tid för att väl inöfva den nuvarande hären, Lvilken sedan bör bli ett förträffigt lefvande materiel för kommande reorganisation. Äfven angående 7 I depna sväfvar man i okunnighet, men iman antager att allmän värnepligt blir bestämd. 2II skolorna har exercisen redan blifvit inIgar ock synas i mängd marschera oc förd — och men vill veta, att det skett på ministeriel befallning — hvarför skolynglininöfI vag med gevär, som nu blifvit efter en något mindre modeil gjorda enkom för dem. Aldrig bar Paris varit lugnare än nu — fastlän vapen finnas ölverallt — dessa fruktade ij e rv ect et tf t 4 vapen, som monsieur Napoleon var så rädd för, hvarför han lade hinder i vägen för att folket fick ega sådana. För resten sysselsätter man sig föga med exkejsaren och hans följe; honom anser man räit och slätt för sinnesrubbad, då han kan hysa några planer på Frankrikes tron. Gör man en fransman den frågan, buru länge ban tror att republiken skall stå sig, svarar han i de flesta fall: hvem vet? Man gör sig ioga öfverdrifoa föreställningar, men nog tyckes den allmänna tron vara, att re-; Ppudliken icke är ec omöjlighet. Fortfarande ser mån då och-då bela regersenten maärschera till Julikolonnen med fanor och kränsar. försedda med inskriptionen: La Republique! ou la Mort; hvilks uttryck för deras känstor, phävgas på den redan med tusentals dy-: a smyckade kolornen. En dag följde jag med ettreådant regemente. tillBastilleplatsen: öl da sällskap rocd ön afrming uni?) oreradå vänner, då deima plats föed siv ofta oroliga: folkmassa. kande vara farlig för! len utländing); allt försiggick still och orI dentligt, man höjde ett par gånger At: -svive Ja repobliques, men det var ej under våldJsamheter, med förvridna. anletsdrsg och omisskängelig vördnad för det återställda Tidealet. republikeh är dess styrelseforim. Attden på tro på monarkien eå vacklanda som denne,! Jdess ära och nationsimedvetandets upprätt; I knutoa näfvar det skedde, utan under en: Ja mer jag lär känna det franska folket; desto fier blir jag öfvertygad om att just) 20 år återkommit icke mindre än 4 gånger, häntyder på en viss imneboende: nödvändigtet. Den siste kejsaren hade så förnedrat nationen, att väl aldrig någon monark: gjort hvarför fraösmännen väl torde komma stt derna gång på mera allvar pröfva hvartili: republiken duger, innan de önska stt annat styrelsegätt. Ån mera, republikens härar ha två gånger räddat Frankrike, visserligen ick8 den sista gången i materielt hänscernde, men hvad: hållande angick. i För de tyska teorierna måsto det i sennivg vara litet förargligt, att denba förder!yade, frånska nation ej tillåtit den väl rustade, väl disciplinerade och utomordentligt moraliske fienden att med vapenmakt; taga jast de positioner, som säkert varit de; vigtigasto i kriget: Pariz, Metz och Belfort!) Hade Paris egt lifsmedel tillräckligt, skulle! det aldrig hvarken gitvit sig för bombardement (det uppeldade folket än mer), ej heller någonsin kunna tagas med storm. Jag är viseerligen icko militär, men som jag tagit noggrann kännedom om Jokalförhållandena och resurserna, dristar jag mig till att åtminstone framställa min öfvertygölse I om dessa militärförhållanden. Låtom 0s3 göra en utflygt till Montretout, hvilket dock ver det svagaste af forterpa, och följa stek föri steg platser som skulle tagas förr En Parisi sjelf kunde stormas. Siätven randtom är vidöppen, alla träd fällde, slis bus pedrifoa få) en viss distans af betydlig utsträckning. Fästet ligger j högt, endast på en liten kulle, men iaran man kunde storma detsamma skulle törst alltså den öfra terrängen passeras, sedan 4—5 dubia rader med gropar rundt om fästet; dessa för äro upgefär 2 alpsr i diameter och I ala djopa med en tillspetsed påle i botten; de äro gjorda tävt vid hvarandra och sycas ej förr än man ör. alldeles inpå dem. Efter dem. kommer löpgrafvarna och så den betydligt böga branta muwer. Vi gå åt Paris till, en liten förstad med. bärri-j kader passeras, och vi komma åter till en stor öppen. terräng, till stor del begränrad utät ar uppkastada vallar. Materialet börtill leninade de hus, som stött på denna ierräng, men hvilka allz, på ett afstånd af DM alnar från Paris riogmar blifvit komplett. jemaada med jorden — ett förfärligt intryck. :! Närmande oss ripgmuren möta css först gröparne, derpå en liten vall, rå en bred gördel I af kulkastade tätt sammanlsgaa träd, sedan; åter en bred gördel med plank tätt beligar med stora spik med spetssrae uppåt, och nu! först kommer löpgrafven och dena kolosssia ringisuren. Öfverst i densamma Igza rader af jordsäckar, som på Yegelmässiga afständ! lemnat små , bål emellan kip för gevättn. Hvarje bartion har 10—12 maimkanoner, sutiiga mindre, andra svåra, och midt emellan! hvarje bastion finnes en svår kanon. wängd kasomatter fionas bakom singmu:ev,!t och rundt om Paris, utefter ringrurehs in-ö sida fiones en gördelbans, som sedan bejögh ringens början blitvit arlsgd för transport af i, materiel, Man kan häraf förs!å med hvilken sg hastighet eh botad poukt kugde vaderstödjas.! p Det var denna bara sum eti telegram från Versailles en gåvg i December eller Januari!! omörmälde ba biifvit af preussiska graneter deivis föstörd, men hvilket var tomplett!, osanmivg; å ena sidan har den aldrig blifvit! eft ögonblick skadad, och ä den sndre, äfven ( om den blifvit det skulle man omöjligen kän2 neat sett det utifrån, då den ligger aliceles dold babom ritgmuren. Likslsdes vörnekas här ; å 2 ämdaste, att en gatustrid någonsin: egt rum i Paris, bvilket dock preussarne: telegraferade att de med egna ögom sett från t S:t Clood. Metr detta skulle varit en abso1 lo: omöjlighet; och fianes det säkert ingen), punkt, Gerifrän något gatvuppträde i Parisa skulls kunna observeras, jä Men hvad man meå särdeles noggrannhet e från södra sidan urskiljer i denna oändliga;s massa, som utmärker Paris, är dömerna: på Iovalidhotellet, IHöpital Val-de-Grace,y Panthåon och några kyrktorn. Detta är snart!e sagdt det enda man ser, allt det andra serjs endast ut som en tät, grå, rykande steninassa. 4 Men att ou vilja säga, det man fråa de preussiska baiterierna ej specielt sigtat på sjukhus sådana som Val-de-Grace, och att man ej kunnat urskilja någon punkt särskildt, det viner om väl mycken oförsycnthet. Hva för ha inatt Pantheon. Valde-Grace och St D n . P h ä