Aftonbladet – 18 mars 1871, sida 3

T VECSR I C6 GlNen, som framställdes hl beI handling vid sammankomsterna i KristianiaI universitetets festsal, läg denna riktning and) tydd, och vid den lifliga diskussionen tycktes e! alla vara öfverens om att universitetens närmaste pligt vore att på eget område bidraga t) till en lilligare samverkan och sammanslutning mellan de skandinaviska länderna. Dess. ; j utom blef en af den nyare tidens vackraste lideer ej förgäten: den att lika litet som universitetets män slöte sig för hvarandra, lika litet skulle de sluta sig för folket, arbetarne, de djupa lederna, i hvilkas hand dock framtiden ytterst ligger. Sånger af ÅA. Puschkin, öfversatta af V. E. Oman. (Orebro, Abr. Bohlin, 1: 71.) För allmänheten bör det vara ett välkomI met tillfälle, at genom denna öfversättning Istifta bekantskap med Rysslands störste I skald, denmed Byron antligern beslägtade, I men dock fuilt jön Alexzender PuschJkin (cöd 1837), och br Ömans poetiska uppI fattning och stora versifikatoriska talang äro len borgen för återgifoingens godhet, ehuru I vi näppeligen torde kuona antaga att öfverIrättningen skett direkte från de ryska origijoalerna, utan måst följa vågon tysk öfverIsättere i spåren. Vi anföra till prof ett I poem, kalladt Sjung ej, o flicka. Sjung ej, o flicka, skön och öm, Sjung ej Georgiens dystra sånger! De väcka upp, som i en dröm, En fjerran strand, ett lif af ånger. Ur dina sorgsna toner går En udd, som stinger djupt mitt bjerta: I nattens månglans för mig står En flickas bild; förblekt af smärta. Den ljufva vålnaden! — hos dig Jag såg ej, tänkte på den föga; Men vid din sång han visar sig Ånyo för mitt skrämda öga. Sjung ej, o flicka, sköa och öm, Sjung ej Georgiens dystra sånger! De väcka upp, som i en dröm, En fjerran strand, ett lif af ånger. get 7 2 — Förr och Nu, illustrerad läsning för hemmet. Af denna tidskrift har andra årgångens tredje häfte utkommit, innehållande en mängd uppsatser och illustrationer, hvaribland lefnadsteckningar med porträtter af Z. Topelius och Adolf Stackelberg, ett. besök hos Chunoghow af H. Annerstedt, bilder från Upssla, beskrifningar och interiörbilder från engelska parlamentshuset, fortsättniog på M. Roths små bidrag till fäderveslandets kulturhistoria m. m. — Af Teologisk Tidskrift har 2:a häftet utkommit, innehållande följande uppsatser: Om ett rätt delande af sanningens ord. Af Martin Johansson; F. d. Fjellstedtska skolan i Upsala. Af N. J. Linnarsson; Fra Norge. Af Fredrik Petersen; Bibliografiska meddelelser (Englund. Om förhållandet mellan vår tids anfall mot den kristna lärans grundsannigar och förflutna tiders samt de följder man af denna strid kan vänta för vårt lands kyrka och stat; Hagenbach; Den kristna kyrkans historia från älsta tider till nittonde århundradet; Steinhofer; Predigten; Schauman, Sanningsvitnet; Fries, Lefvande taflor till bönen Fader vår; Reuterdal, Herrans bön) — Svensk tidskrift för litteratur, politik och ekonomi, abe af Hans Forsell, har utlemnat sitt andra häfte för året. Detta häfte innehåller: Arm6organisationen och indelningsverket, af C. J. L—n, en förträfflig uppsats, till hvilken vi skola återkomma. Om betydelsen af en svensk öfversättning af Plato, af P. Wikner. En blick å Sveriges jernvägar, af C. Annerstedt. Napoan I och franska revolutionen (forts.). Skönlitteratur (E. Londgren: En målares anteckningar. S. Sparre: Öfvers. af Molidre) af C. R. N. (B. BjörnCN Arnljot Gellina, H. Sätherberg: Naima) af . —D — Bör indelningsverket bibehållast I brochyrform har under nämnde titel utkommit den serie af sakrika artiklar, som någon tid förekommit i Stockholms Dagblad, behandlande indelningsverket. Brochyren kostar 50 öre och är utgifven på Adolf Bonniers förlag. — Henry Labouchåres Dagboksanteckningar från Paris belägrings, af hvilka åtskilliga utdrag meddelats i Daily News, komma att samtligen utgifvas i London på Hurst Blacketts förlag. — The story of count Bismarcks life, told for popular reading, är titeln på en i London nyligen utkommen, till folkläsning afsedd biografi öfver Bismarck. Författaren, George Buller är anställd vid British Museum. — Det hus i Leipzig, i hvilket Mendelssohn aflidit. (Königsstrasse M 21), har nyligen biifvit försedt med denna inskrift i marmor: Här dog Felix Mendelssohn-Bärtholdy den 4 November 1847; och likaledes bar JV? 5, Inselstrasse, der Schumann rese sina lyckligaste och mest verksamma lefnadsår, fått inskriptionen: Här bodde Robert och Clara Schumann 1840—45, — Komiten för den internationella utställningen i London detta år har inbjudit brr Gsus nod, Richard Wagner, Verdi och Artur Suilivar, att komponera och insända något musikstycke, un skall utföras vid utställningens öppnande den Bj. — Till förmån för Liszt har, enligt ett ungerskt blad, den önskan blifvit allmän, att titeln Musikgrefve, som förut varit ärftlig inom ätten Amade, men upphört med dess utslocknande, åter måtte komma i bruk. Abb6 och Musikgrefvesammanställningen är något komisk! — En ny opera, II Tulipano dei mariv, af maöstron Ballart, har i Barcelona vunnit gynnsamt mottagande, och äfven från Italien omtalas ett par med framgång gifna operor: Gli Abencerragir, af Angeloni (i Lucca); och La Stella delle Alpi, af Bolzoni (i Savona), —En tafla öfver det tyska kejsarrikets pro. klamerande har af kronprinsen af Preussen blifvit beställd hos historiemålaren ÅA. ven Werner i Karlsruhe. Konstnären har blifvit kallad till Versailles för att sättas i tillfälle att med histond trohet framställa personerna och lokalförhållandena; —— Målaren Alexandre Regnault bar aflidit i Paris af de sår ban erhöll vid utfallet den 19 Januari. Han väckte allmänt uppseende på utställningen i Peris sistlidet år för sin tafla: Salomes ans, — Morgonrepresentationer äro de; senaste tetermodet i London. Drury Lane pjorde början med dem, Gaiety och Olympic ha sedermera följt exemplet. — Nationalteatern 1 Athen utvecklar liflig titivlnn nn hat TTense