Aftonbladet – 18 mars 1871, sida 3

man dock skall ha svårt att vederlägga. I afseende på treenighetsbegreppet, gudars amgänge med menniskor, öfvernaturliga födel ser 0. 8 V., göras af författaren många iuntressanta jemtörelser. — Studentmötet i Kristiania 1869. (251 sidor. Lund 1871.) Möjligen skulle någon kunna tycka, att denna redogörelse öfver det senaste nordiska studentmötet kommer något litet post festumn, men helt naturligt ha särskilda referater måst lemnas från hvardera af de tre universiteten, och tillfälliga omständigheter ha dessutom fördröjt utgifvandet. Det är emellertid ej blott ett ögonblickets intresse, som fäster sig vid studentmötet i Kristiania; många minnesvärda uttalanden, i bunden eller obdinden form — ofta af de mest framstående representanter för äfven den äldre generationen: Ploug, Hostrup, Munch m. fl., visa att Kristianiatåget ej varit blott en glad lustfärd, otan att en allvarlig grundton ofta iingat igenom det festliga jublet, och med rätta kan sägas att studentmötet 1869, ej mindre än föregående möten, egt en klart utpräglad karakter och syftning, i det man visserligen i afseende på direkt politiska frågor intog en tillbakadragen ställning, men destomera ifrigt sökte bestämma den riktning, i hvilken nordens studenter just såsom studenter kunna verka för nordens framtid. Redan i de ämnen, som framstäldes till behandlisg vid sammankomsterna i Kristianiaoniversitetets festsal, läg denna riktning antydd, och vid den lifliga diskussionen tycktes alla vara öfverens om att universitetens närmaste pligt vore att på eget område bidraga till. en lifligare samverkan och sammanslutning mellan de ekandinaviska länderna. Dess. atom blef en af den nyare tidens vackraste ider ej förgäten: den att lika litet som universitetets män slöte sig för hvarandra, lika itet skulle de sluta sig för folket, arbetarne, le djupa lederna, i hvilkas hand dock framiden ytterst ligger.