Aftonbladet – 18 mars 1871, sida 2

rakter. Medelklassen, som hyllar Maresterekolars teorier, stretar emot den förjning af budgeten, som billen för lång tid ulle medföra. Fredsvännerna se deri mottsen af hvad de i åratal eftersträfvat, mligen den stående härens afskaffande eller micstone förminskning. Fackmännen klaga, t på detta sätt landets försvarskraft icke uile erhålla tillräcklig förstärkning, och det osofiskt radikala partiet, såsom hvars chef tuart Mill måste anses, förklarar billen af la här anförda skäl alldeles förferad. För första gången efter ockupationen af om hölls den 6 dennes ett hemligt konsistoum i Vatikanen. Det helig. kollegiet och ynnerhet kardinal-statssekreteraren hade på st lifligaste afstyrkt att hälla ett sådant, nedsn man fruktade att kompromettera orien om påfvens fångenskap, i fall han retoge en så vigtig handling utan något ags hinder. Dessa äsigter förmådde dock ke göra sig gällande, och konsistoriet blef edes af. — Det berättas, att påiven der ällit en ljungande allokution. Utgående l ån exkommunikationsencyklikan at denl sistl. Nov., uttalade han på det högtidligaste n förkastelsedom öfver alia handlingar af en italienska regeringen, hvilka gifvit karinal Antonelli anledning till en mängd noer, och förklarade, att han aldrig skulle anspa de tillämnade garantierna. I detta emliga konsistorium blefvo en mängd bikopar utvämnde. Päfven mottager fortfarande de:utationer, dresser och bidrag till peterspenningen; Jiocesen Gent ensam bar iogändt 100,000 .ancs. Den 1 deanes framlemnade det bzierka sändebudet, grefve Tauffkirchen, en egenändig skrifvelse från kejsar Wilhelm, hvils en ackrediterar grefven till Tysklands reresentant hos kurian under baron Arnims råvaro. Det berättas, att konung Victor Emanuel edan undeitecknat ett dekret, som bemynligar den kongl. komrmissarien att exprooriera ytterligare 8 kloster i Rom. Bland lessa skall jesuitgereralens residens befiona ig; det tros dock, att han får behålla en lel af byggnaden till bostad. Staden Prag har på sista tiden varit skaleplats för en häftig agitation från de czechiske studenternas sida mot de tyske profes;orerne vid dervarande universitet, CaroloFerdinendea, hvilka gjort sig förbatliga för let nationella partiet genom sin germaniseingsverksamhet och den bärdnackenhet med vilken de hittills motsatt sig en tvådelning vf universitetet, medelst hvilken det czechiska språket och de czechiske docenterne kulie få samma rättigheter som de tyska. Detta anspråk tyckes icke vara obilligt, då jen czechiska befolkningen i Böhmen är den vida öfvervägande (proportionen är ungefär: ä-femtedelar tyskar och tre-femtedelar zecher), och då det czechiska folket (tillsammans 7 millioner) icke har ett enda naionelt universitet. under det tyskarne både Inom och utom Österrike ha en stor mängd sådana. Efter utnämnandet af ministören Hohenwart, som inom sig upptagit tvenne rzechiske embetsmän och som i sitt program uttalat, att den vill söka åstadkomma en försoniog mellan de olika prationaliteterna, ha czecherna fördubblat sina ansträngningar för att få universitetsfrågan afgjord i enlighet med sina önsknivgar, isynnerbet då den nuvarande undervispingsministern Jircezek är en infödd czech. Kort efter ministörens utnämnande i Februari gjordes redan ett steg uti riktnipgen af det begärda likberättigandet af de båda nationaliteterna, i det två nya czechiska docenter utnämndes. Det tyska partiet har sedandess utstött det ena jemmerropet efter det andra öfver de faror som hota Carolo-Ferdinaud:a. såsom Tysklands äldsta och ärevördigaste universitet,, samt öfver den ringaktniog czecherna visa de tyske vetenskapsmänner, hvilka de dock ha att tacka för hela sin bildving, och det mörker, som skall utbreda sig öfver det olyckliga Böbmen, om den tyska lärdomens ljas släckes i Prag. Både språkens och vatiouvaliteternas likställighet vid samma universitet beteckna tyskarne såsom odrägliga och såsom en källa till eviga slitningar. Deremot ha de icke något att invända mot, att czecberna upprätta ett sjelfständigt universitet vid sidan af det tyska. Hvad som i detta ögonblick bidragit ull att upphetsa passionerna i Böhmen såväl som i andra österrikiska länder med blandad befolkning,, är tyskarnes benägenhet att öfralt arrangera :egerlester eller på anvat tt lägga sin uppeldade nationalkänsla i daen. Uppträdena i Prag började med, studenternas demonstrationer mot den tyske professorn Linker (hitkallad från Lemberg såsom professor i klassiska språk), hvilken publicerat en latinsk segerbymn tll kejsar Wilhelms ära. Såsom vi förut nämnt, uthvisslades Linker af sina åhörare och måste lemna auditoriet. Den 11:e förnyades excesserna. Linker och den tyske dekanen Höfler oqvädades då de visade sig i universitetsbyggnaden. Den förre följdes hem af en larmande och skrikande folkhop. De följande aftnarne föreföllo gång efter annan slagsmål nellan tyske och czechiske studenter. Enigt telegram från Prag gick den 14 d:s tumultet ända derhän, att en polisstyrka af 100 man måste rensa universitetsgården, der de czechiske studenterna störde de tyska föreäsniogarne. Flere orostiftare blefvo arreste. rade. Tyskarne påstå, att det är czechernes sfsigt att göra vistelsen i Prag outhärdlig ör de tyske professorerna och studenterna. De nationalezechiska organerna uppfordra på let ifrigaste undervisningsministern såsom den czechiska nationens son att ändtligen hjelpa sina ladnsinön till deras rätt vid universitetet i Prag. Man fordrar ofördröjligt itnämnande af ordinarie czechiske professoer för aila veteoskapsfack. Tyskarne å sio ida anropa sina bröder i Tyskland om bjelp not det inbrytande czechiska barbariet. FREDEN (BTR NP BRN ASA ER SANTOS BSS TGS re a rf PR