Aftonbladet – 14 mars 1871, sida 1

Roland väntade med stor otålighet, men då klockan slog ett tyckte han att han kunde uträtta sitt andra ärende först, som var att underrätta mr Greatorex om sin resa och att träffa Annabel. Han gick således deriffån efier en bestämd tillsägelse att om sir Vinsent återkom skulle han invänta honom. Bfter att hafva besökt mr Greatorex och Annsbel, var han nu åter på väg till Poriland Piace. Andlös och brädskande som vanligt, utan tanke på att någon annan hade vätt till trottoarerna, törnade han vid ett gathörn emot en fredlig fotgängare som befanns vara ingen annan än mr Batterby. Detta var en tillfällighet som man ej fick låta gå förlorad. Roland fick tag iden vigtiga mannens knapgbål och släppte honoar ej förrän han meddelat hela historiga om Arthor Channing och begärt mr Hutterbys tjenst i denna sak, -Bry er iate om att jag var ohöflig emot er sist, Batterby, ni vet nog att jag ej menade något dermed. Om ni endast vill uppbjuda all: era krafter så skall ni säkert få rätt på honom. Nål ni är ja inte längsint, Butterbyt, Så flödande var Rolands svada, att mr Butterby ännu ej fått fram ett ord. Han hade endast lyssoat stillatigande, Arthur Channings försvinnande var lika oförklarligt för hozom som för alla andra. Mr Arthur Channing lärer ej vara af den sortens folk som besöker dryckesgillen och sådant der, sade han. Naturligtvis gär han det inte, svarade Roland förtrytsomt. Arthur begiffen på dryckenskap! så gerna kande man tro att han blifvit lindansare! Hör nu, Butterby, ni lät honom orätt vedprfaras en gäng, men jag skall aldrig mera tsla derom och je vet att ni ej menade något ocdt dermed, men nu