slag till ny härordning. IV, Vi ha i det föregående uti allmänna drag karakteriserat den af hr Mankell föreslagna organisationen och skärskådat den af honom antydda strategiska plan för försvaret, efter hvilken en sådan organisation skulle vara lämpad. Vi komma nu till de närmare detaljerna af förslaget. Om den krigsbildning, som förslaget afser att åvägabringa, ha vi redan i närmast föregående artikel haft tillfälle att något yttra oss, och man har sett att den skulle bli sådan, att äfven hr Mankell anser den i och för sig sjelf otillräcklig samt endast i någon mån tillfredsställande genom och i sammanhang med den omförmälda försvarsplanen. I sammanhang dermed står frågan, huruvida stamtrupp skall finnas eller icke. Kan man — säger motionären — åt samtlige krigsångligo värnepligtige gifva en tillräcklig krigsbildning, då behötves naturligtvis ingen stamtrupp., Han har vidare ådagalagt, att ingen annan stamtrupp än den indelta kan åstadkommas, och att man, då indelta armen indrages, måste afstå från systemet med stamröljaktligen måste man ju åt samtlige krigsduglige värnepligtige gifva den tillräckliga krigsbildningen. Och den behöfliga krigsbildningen, fortfar hr Mankell, synes, under gjorda förotsättningar, kunna beredas utan alitför stora kostnader i förlorade dagsverken eller direkta utgifter. Vid infanteriet torde derföre ingen annan stam behöfvas än en stark befälskader. Detsamma blir dock icke förhålm landet med specialvappen, hvarföre vid dem stamtrupp blifver behöflig, Vi ha i föregående artikel belyst arten af de förutsättningar, hvarom hr Mankell här talar. Vi tillåta oss likväl nu erinra derom, att en bland dessa är, att. man undviker fienden, och följaktligen lemnar landet försvarslöst, tilldess armen erhållit tillräcklig fasthet och krigsvana. I öfverensstämmelse med sina uttalade åsigter och förutsättningar, föreslår hr Mankell följande öfningstider för de värnepligtige: andra året efter inträde i värnepligtsåldern undergås första rekrytmötet...... 54 dygn, tredje året dito andra rekrytmötet 30 femte året dito första repetitionsmötet ............. besseneresennnrnnnt 15 sjunde året dito andra repetitionsMÖLet seseessesensenssnernrsensn ser nn na 15 o tillsammaus 114 dygn, fördelade under loppet af sju år. I vissa fall, såsom om den värnepligtige kan aflägga prof på en viss skicklighet i målskjutniog, förkortas första rekrytmötet till 40 dygn, och hela öfningstiden blir i sådant fall 100 dagar. Hr Mankell säger, att den föreslagna öfningstidens sammanlagda längd blir således 114 dygn eller ungefärligen densamma som för närvarande är gällande för schweiziska infanteriet. Då hr Mankell sålunda valt sitt mönster i fråga om krigsbildningen från Schweiz, torde vi ännu en gång böra erinra derom, hvad hr M. i sin af oss förut citerade uppsats i Krigsvetenskapsakademiens tidskrift särskildt yttrat om krigsbildningen i Schweiz. sn säger derom: Den schweiziska krigsbildningen, hittills röfvad i krigets smältdegel samt i och för ig den otillräckligaste i Europa, skulle möjJigtvis kunna försvaras i anseende till massornas talrikhet; men då dessa massor hos oss icke kunna underhållas eller användas, måste vi åt den mobila styrkan gifva åtminstone samma krigsbildning, som stamförvandterne, norrmännen och danskarne, gifva åt sina armeer. Detta synes icke för mycket tilltaget. Såsom sedermera närmare skall visas, vill hr Mankell bilda infanteriets starka befälskader till mera än halfva antalet ur de värnepligtiges leder. Vi torde således här böra i ett sammanhang redogöra för den utbildning, sgom han åt detta reservbefäl, bestående dels af reserveller vice korporaler, dels af reservofficerare eller underlöjtnanter, ämnar bereda, utöfver hvad för öfrige värnepligtige är ifrågasatt. För reserv-korpral anslår han 42 dagars teoretisk kurs samt 35 dygns befälsmöte. För reserv-officer, hvilken skall kunna förete intyg på ett mått af humanistisk bildning, motsvarande ungefär 4 genomgångna klasser vid elementarskola: 30 tygns befälsmöte och 75 dygns befälsskola, hvarefter befordran till underlöjtnant kan ske, och sedermera 20 dygns befälsoch 30 dygns repetitionsmöte såsom underlöjtnant. Underlöjtnant, som förbinder sig att tjenstgöra vid repetitionsmötena under de år då han borde vara tjenstefri, kan befordras till reserv-löjtnant. Detta, rörande reserv-befälets utbildning; men det torde icke heller böra förbigås hvilken grad af utbildning br Mankell vill bestå det fasta befälet. Om detta befäls utbildning yttrar hr Mankell: Då den fasta befälskadern blir jemförelsevis liten i förhållande till den stora massan af nödtorftigt krigsbildade värnepligtize, böra fordringarne på dess vetande ökas, eller rättare sagdt riktas åt ett lämpligare håll. Och detta så mycket mera som de flesta, sedan de en gång fullgjort sina examina, icke fortsätta gina teoretiska studier. Hr Mankell föreslår emellertid för deras ntbildning följande: . . De, som önska erhålla anställning såsom Jasta löjtnanter, måste förut hafva fullgjort ofvanståaende fordringar för underlöjtnanter, samt blifvit befordrade till reservlöjtoanter. Sedermera genomgå de fullständig skola vid Carlberg, hvilken, då reglementen 0. 3. Vv. förut blifvit genomgångna, kan sammanföras under tvenne vintrar. Under den meilanliggande sommaren fullgöras dels de vanliga mötena,! dels scientifika öfningar. Alltså: ett mått af skolbildning, motsvarande ungefär genomgångna 4 klasser vid elementar-! skola; efter genomgången reservofficersskola tvenne vintrars vistande vid Carlberg; och . under den mellanliggande sommaren scientifika öfningar,, om hvilka man likväl lemnas i okunnighet ej mindre i afseende å tid än äfven omfattning; . se der den, enligt hr Mankells åsigt, behöfliga krigsbildningen för det fasta befälet! jen SS mm PULA. för anställning egarRamM fact