Aftonbladet – 13 mars 1871, sida 2

Det är icke ofta man ser i en fråga såg inga olika meningar och förslag framträda f m i denna. . Uppslaget har, såsom kändt är, varit reringens proposition att riksdagen skulle beja 270,000 rdr, att utgå med en tredjedel der hvartdera af åren 1871, 1872 och 1873, linlösakde för statsverkets räkvivg af Dra-: atiska teaterhuset, hvilket då ekulle fritt för teckniogar öfverlemnas till statsverket;: varemot H. M:t konungen ville åtaga sig t liqvidera testerns återstående gäld, utgönde vid slutet af spelåret 1869—70 ett bePp af 198,140 rår, deri dock icke inberäkad teaterns skuld till sina egna arbetares ukoch begrafoingskassa. Statsutskottet bar för sin del tillstyrkt enna framställning, under anförande, att åtärder böra vidtagas för att befria den K. satern från en skuldbörda, som naturligen låste verka förlamande på dess verksamhet; istande utskottet föröfrigt uppmärksamheen derpå att frågan gäller upprätthållandet f en konstanstalt, som orekligen efter sina rafter i allmänhet väl fyllt sin uppgift och jort fosterlandet beder. Vid detta statsutskottets utlåtande äro mellertid fogade en hel rad af reservationer. Först omförmäler grefve L. of Ugglas, att å vid den obestämda ställning K. teaternstitutionen intager det lärer vara tveksamt vem eganderätten till K. teaterns materiel tterst tillkommer, inom utskottet det yrande blifvit framstäldt, att såsom vilkor ör beviljande af den af K. M:t begärda umman borde sättas öfverlåtande på statsverket af eganderätten till såväl Stora teaerns som Dramatiska teaterns nuvarande! ch framtida materiel. Grefven anser detta rilkor så mycket ier befogadt som enligt cöpekontraktet materiel ivgick i priset för Dramatiska teatern till ett belopp af 50.000 dr, hvarjemte all materiel och utgiftersa densamma rumera för båda teatrarne äro örda i gemensamma räkenskaper. Samme :eservant anför vidare, att cbenägepheten ör gäldande af teaterstyrelsens skuld företrädesvis torde böra sökas i den farhåga, som förefinnes, att vid enahanda sätt för förvaltningen som den nu följda, ny skuldsättniog inom kort torde uppstå. Min har till förekommande af detta ifrågasatt, att förlägga teaterstyrelsen under något statslepartement, men teaterkomiten här sökt ådapalägga de svårigheter som ett sådart ordnande skulle möta, då icke hos oss finnes någon minister för det k. huset. Teaterkormiten påpekar dock, att intill1863 teaterns ävgelägsnheter föredrogos i samma ordning, som frågor rörande det k. hofvet, och tilläger, att denna form för föredragningen utan tvifvel aåf:åg, att åt rämpde ärenden vinna en erforderlig ekonomisk utredning och cn sådan förberedande behandling, som bäst främjade teaterns ändamålv; framhållande komitta i sammankang härmed vigten af att en i möjligaste måtto mångsidig säväl ekonomisk zom litterär och artistisk pröfning komme den lyriska och dramatiska scevens angelägenheter til del. Grefve af Ugglas förmäler gig dela dess: åsigter och föreslär derföre en achållan, . at H. M. konungen täcktes föreskrifva, att angelägenbeter beträffande de kongl. teatrarnc må inför bonom föredragas i samma ordning som för frågor rörande det k. hofvet sker. ) denna hemställsn har br Casparsson förens sig. Dernäst följa hrr Ifvarsson, Jan Andersson Ola Bosson Olsson och Dufva, som kort och godt yrka rent afslag ä K. M:ts i ämne gjorda framställning. Till samma resulta leder sig hr Liss Olof Larsson genom en mo tivering, i hvilken han förklarar sig arse tea tern icke vara en anstalt af sådan vigt oc) betydelse, att statsmedal dertill böra anslås under hvilså omständigheter som helst. Deremot hafva hir Hörnfelt, Key och Tho rell förenat sig om ett förslag til atlåtande som kommer till det slutyrkande, att riksda gen, med afslag å K. M:ts proposition, vill tillförbinda gig att betala den del af tea terstyrelsens nuvarande skuld, som, efter verk ställd utredning, kommer att återstå, seda dramatiska testerhuset med dertill hörand behöfliga inredning blifvit försåldt; med vil kor dock, att den ekonomiska och estetisk styrelsen öfver köongl. teatern af K. M:t hel och hället frånskiljes hofförvaltningen för at ordnas antingen på det sätt, all styrelsen öfve densamma för framtiden uppdrages åt Stock holms stadsfullmäktige, kvillka borde inom elle ulom sig utvälja en styrelse af några sakkun nige män, som under vissa vil-or egde alt uts en af dem kontrollerad direktör, hvilken, var sig i egenskap af entreprenör elier, afönad cc med redovisningsskyldighet, skulle handhafoa de närmaste och omedelbara vården af teaterus an gelägenheter, — eller ock på annet lämplig gätt. Vidare skulle, enligt dessa reservanter åsigt, vid riksdagens åtagande fästas äfvej det vilkor, att Stockholms stad för framti den med en fjerdedel deltsger i det årlig: anslag, som kongl. teatern fortfarande, oci lämpligast för en tidsperiod af fem år i sen der, kan komma att af statemedel bevilja: Motivet till detta sista yrkande är, att on än ett statsanslag onekligen måste erkänna väl befogadt för att upprätthålla de bild ningselemont, som teatern lemner, hufvod staden dock skördar den närmaste och mest direkta fördelen af detsamma, Slotiigen har hr Kallstenius upptagit cc till bestämit förslag formulerat den af grefv Ugglas omförmälda årigt inom utskottet, at vid det för en gång begärda anslagets bevil jande borde fästas det vilkor, att såväl dra matiska teaterns fasts egendom som all de bäd kongl. teatrsrne tillhörig lösegendom blifve statsegendom, hvaremot hr Kallstenius isam maphang härmed föreslår nedsättning i de årliga anslaget från 60,000 rdr till 50,00 rdr. Denna regervant vill således minsk årsanslaget med ett belopp, ungefärligen mot OD Dö