Aftonbladet – 10 mars 1871, sida 3

j Några betraktelser j öfver .nya armeorganisationsförslaget, med fästadt afseende å fält-artilleriet. (Slut från onsdagsbl.) Hvilken som helst absolut omorganisation (antagande af bestämdt system) inom artilleriet, ett vapen, som under detta krig spelat en så afjörande roll, borde väl dessutom ej t gerna försiggå förr än man inhemtat den erI ferenhet de stridande armöernai artilleristiskt I hänseende af detta krig ha vunnit. Detta . bör naturligtvis icke förbindra anskaffandet af lämpliga kanoner ihed materiel, nödiga -I utredningspersedlar, uppföra behöfliga byggnader m. m. till ett bestämdt kanonantal för att när tider är — nuvarande passe volanskontfakter mellan batteri-chefer och T kronan tilländalöpa med är 1872 — kun: na utan dröjsmål utföra den nödvändiga, I enligt nya förslaget upptagna, srtilleriregemen tönas titvidgning, Enligt detta försleg skulle laf Vendes regemente 4 batterier förläggas i I Carlskrona och de öfriga 6 i Kristianstad. , Fråga vore då, om det icke vore riktigast att dessa senare batterier med ett antel af 130 kanöner alla blefvo ridande och således det I nuvarande kanonatitälet ridande 32 blef förökadt med 4, hvilket för öfrigt icke skulle förhindra de i Carlskrona förlagda batteriernas organiserande till åkande eller helst till fotartilleri efter preussiska systemet. Enligt jen sådan organisation, skulle om så önskas, 1 ridande divizion kunna detacheras till hvar Toch en af de 3:ne armekårer det nya försläget omfattar och hvilka divisioner med nuvarande förbättrade kommunikationer lätt och hastigt skulle kunha förflyttas till vederbörliga samlingeplatser; ehuroväl det riktigaste I vore att de ridande batterierna åtföljde den stora kavallerireservea från Skåne och att I dessa sedermera derifrån efter behof detaI cherades, beröetdö på krigets Ildkalisering. Såsom ett bevis på lättheten att vid en moI bilisering kunna hasteligen i Skåne fullt utI rasta ridande batterier må nämnas, att 1848 uppköptös dar inom en veckas förlopp 400 hästar för artilleriet. Det ridande artilleriets proportion i jemförelse med det öfriga slaget blir ändock mindre än hvad förhållandet är I andra länder. Iosäbdarens iInnerligaste öfvertygelse cch önskah blir dock alltid den, att om de ridande batterierna nödvändigt skola förändras måtte det då ske i likhet med preussiska fots och ej med svenska åkande artilleriet med sina många svaga sidor. För att bevisa olämpligheten af fältartilleriets organisation i likhet med nuvarande åkande artilleri i Sverige, skall här nedan Gppräknes dess hufvadsakligaste brister. mk RA Ar Svenska åkande artillerlets största föl är: alt anspannets 6 hästar alla äro beridna ot skola styras of 6 kuskar. För att tala om detta sätt att körs, kan man väl knappt tänka sig någonticg mera opraktiskt och NN kom å j I hvilket blott genöm ett exempel behöfver bevisas. Huru skulle det nemligei gå; om på jl, ett vanligt fordon sutto 2:ne kuskar, styrande hvar och en sin häst. Detta skulle dock , der möjligen kunna låta göra sig, derigenowm, att dessa 2:ne personer mundtligen meddelade sig med hvarandra och på så sätt konde komma någorlunda öfverens om saken. Men f en sådan konversation eller mundilig öfver-j enskomrmelse de 6 kuskarne emellan, körande t ett kanon-anspann, kan väl icke gerna tillå-, tas; ty dels måste disciplinen förbjuda detlf samma, för att icko derigenom förminska den a nödvändiga uppmärksamheten, dels skullelge dessa 6 kuskar, varande någongång af olika jf meningar i atseende å körningen, möjligen t kunna komma i gånska obehagliga tvister t med hvarandca, hvilkas svåra följder lättlt kphäs tänkas Man bör dessutom blott besinna, hvilka svårigheter kunna uppkomma, då man skall framforsla en kanon i en oländig terräng, uppfyld af gropar, diken, stenar, stubbar och trau -20t dessutom på ett bar taljält med sårade och döar, här och der, om icke enighet finnes i ett hästpars styraude Hurn lätt skulle icke kunna hända, särdeles under bastigare takter, att den ena ku-l!n sken ofrivilligt vill styra till höger, då den li andra vill till venster om samma hinder,b hvaraf följden sannolikt slutligen blifver, att de antingen fastna på detta hinder eller omjh lyckan är god kör öfver en stsaokars liggande s särad. En erfaren kusk vill välicke bestrida 7 att ell hästpar styres bäst af en kusk, dennals må sitta på den högra eller venstra; ty endast på eå sätt erhålles smidighet i paretsn ledning och möjlighet finnes för att kunnalg väl se sig före. d Msn invänder sannolikt att sättet att köra fr 6 hästar, alla beridna, länge varivförsökt vidlec åkande artilleriet; men bärpå vill insändaren o endast svara, att det är ev mycket stor skilnad jh omellan de prof och svårigheter man är un-p derkastad vid våra sommarmanövrer, före-d tagna på kända vägar eller närmast kring-ju liggande terräng, mot alla de oförutsedda fall. som i fält kunna förekomma. i Hvad olämpligheten af högerberidna spann-li hästar vidkommer, så är dessa trenne hästars onödiga belastning af ryttare i ögonen fal-ls lande; ty eijest skulle härtill kunna använ-r das jemförelsevis svagare och oridna hättar,b hvartill kommer den stora fördsien i fält, att till ob-ridna högerbästar kunna insätta gan-!N ska illa sadelbrutna hästar, hvilka vid eti åkande artilleri annars skulle vara oanvänd-V bara. Denna senare fördel är ej af ringa vigt, då ran skall ihågkomma alt vid armö. gi sammandragningen 1848 det fanns ett af de 6 utrustade batterierna, som efter längrejst marsch hade 80 mer eller mindre brutna här 5! star. Fördelen vid ridande artilleriet i detta se-!K zare afseende är dessutom den, att som servishästarne äro försedda med bröstselar och !V spanohästarne med lokselar, kan man till oberiden högerhäst der begagaa en såvällt sadelbruten som mankoch lokbruten häst. Visserligen finnes vid åkande artilleriet per!k kanon tvenae löshästar och försedda med!N bröstselar, men dena ena af dem, nemligen kanonbefälhatvarens häst bör väl endast ilvi högsta nödfall anlitas som spannhäst; såle-lrc des finnes egentligen endast en häst per ka-non att ersätta en i spannet uppkommen vajs kans. C Man säger också att de 6 kuskarne under jte längre marscher skola turvis afsitta och mar-m schera till fots, men vid hastigare förflyttrn a a RR ARA NR. nen a Nn re