Aftonbladet – 2 mars 1871, sida 3

f gingo inalles 33 häster, eller nära 1 procent af det utsprungliga antalet, förlorade, hvertill orsäkeh förnämligast kan sökaside stora missbruk, som egde ruin vid bästarnes inoch utrangering. Dålig skötsel äfvensöm ofta förekommande felaktigheter uti munderingen torde äfven mycket hafva bidragit bärtill. Åtskillige officerare, som icke känna sin pligt, verde utgallras ur veterinärstaben, och höstläkarnes instruktionstid åtminstone fördubblas. Mulitär-rättsväsendet. Militär-juryinrättnin gen har visat-sig alldeles förfelad. Samme sak blef, allt efter juryns sammansättning, ena gången dömd med all möjlig stränghet, mer deremot en annan gång med en knappt begriplig mildbet. Juryns förfarande är dessatom alltför omständiigt, för att vara användbart i fält. En förändring uti vårt militära rättsväsende synes för de fleste at våra officerare vara af behofvet påkallad. Instruktionsväsendet. Det återstår ännu att omnämna några under truppsammandragningen gjorda iakttagelser. De beröra den uppenbart alltför låga ståndpunkt, på hvilken krigsbildningen hos alla våra trupper för närvararde befinner sig. ÖOafsedt den redan omnämnda, högst bristfälliga taktiska utbildningen bos en del infanteribatsljoner och hos specialvapnen, förInimmes alltid vid tjenstgöringens början osäkerhet såväl i truppafdelningarnes rörelser, Isom i de enskildes tjensteförrättningar. Dette I ganska oroande förhållande bar uppenbarligen sin grund uti bristen på praktisk tjenstgöripg. Den årigten hör man stundom yttras, lett den i lag bestämda tiden är tillräcklig Tför soldatens utbildning, men härvid tager Iman icke i betraktande de stora framsteg, som andra lands armåer hafva gjort, ej heller de stegrade fordringar, hvilka pu för tiden måste ställas på den individuella intelligensen. Ensamt kännedomen om och behandlingen af de nya refflade gevären, den spridda striden och bevakningsijensten foråra en tillökviog i öfningstiden, för att behörigen kunna ionötas, utan att ens omnämna de många oNika fall, som kunna förekomma vid fälttjenstgöringen, lokalstrider o. g. Vv. Osktadt vårt reglemente blifvit betydligt förevkladt, fordrar dock dess torftiga ivötning en stor del sf den nuvarande instruktionstiden, och för mycket, som är nödvändigt, finnes iogen tid alls. I stället för att minska öfningstiden, måste man förlänga den. . Icke allenast uppbudet och reserven måste årligen under hele sin tjenstetid öfvas först i 14 och sedsn i 8 dagar, utan äfven landtvärnet måste, ell:aminst hvartannat år, undergå en 8 dagars repetitionskurs, för att vara något så när dugligt fill krigstjenst. För specialvapnen torde denra tid ytterligare böra förlängas. För officerarne borde dessntom teoretiska kurser och skriftliga arbeten bestämmas, för att äfven under vintern tvinga dem att sysselsätta sig med sin militära utbildning. Hvarje tördelbing borde hbhvartannat år sammendragas, för att under 8 dagar öfvas i manöver med alla vapnen. Alia ditbörande stsber borde då vara närvarande, för att öfvervaka ledningen åf dessa ötningar. Brigaderna och fördeloingarne borde kommenderas och inspekteras af samma office rare, som äro utsedde att i fält föra dessa truppkårer. Vill mön icke göra nämnda uppoffringar, skall det blitva mer och mer svårt att täfla med de stående härarne, trots all fosterlandskärlek. Schweiziska förboudsrådet har till förbundsförsamlingen ingifvit en berättelse öfver de röått och steg, som tagits för neutralite tens bevarande, samt dervid äfsen fogat rågra egna yttranden öfver armån. De häruti gjorda eumärkningarnae såväl ötver sjelfva orgenisationen, som öfver truppernas krigsdnogligtet, öfverensstämma garska nära med dem, som general Hezog framställt. Ungefär samma åsigter uttryckas äfven af general Dufour uti hans Bericht des eidgenössiechen Oberbefehlsbabers iäber die Bewäffnung uod den Feldzog von 1847. Tijl otvanstående bedömande at den schweiziska arme orgsnisationen utaf schweiziska auktoriteter foga vi här den anmärkningen, att årliga kostnaden för denna, i så hög grad bristfälliga orgsnisation uppgår till 13,000,000 francs, eller 3.360,000 rdr, enligt en beräkning, som blitvit gjord uti underofficersförepicgan i Lvzern, och hva:s resultat fiones upptaget uti denna förenings yttrande öfver Weltis förslag till py militärorganisationn. Skulle en så beskaffad organisation tillämpee på Sverige, skulle den föranleda en kostösd a: allra minst 15,350 000 rdr, utan att skänka landet någon trygghet eller något verkligt försvar. Alla krigsduglige män i landet, så gamla som unga, skulle endast leka soldater. Till slut må dämnas, att evligt förbundslagen tjenstetiden uti Schweiz är i förbundsuppbudet 14 är, eller från 20 till 34 år, i reserven 6 år, eller från 34 till 40, och i landtvärnet 4 år, eller från 40 till 44; och skulle sålunda den af general Herzog föreslagna öfningstiden för den del af manskapet i Schweiz, söm öfvas minst, eller för infanteribataljonerras fousilierkomparier blifva: 1:a året, fekrytskola ............ 28 dagar 13 derpå följande år å 14 dagar 182 6 o å 8 B 5 00 kr Oh og Bf å PR Cm NA KT PN Ko DR bn kära BR BR Kär kr DC LE DM NH cr u AM DM DMI ARP 4 mA HH MT Hd AOC o å Bdagar hvartannvat år ... 16 dagar. Suwuma 214 cagar). Denna general Herzogs åsigt om mnödvändigheten af förlängd öfniog för armen um einigermassen sum Kriegsdienst befähigt zu bleiben, må ställas vid sidan af kapten Mankells och hr Peter Peterssons i Uggiekull m. fl, ledamötes af Andrå kammaren ingifna Förslag till förändrad organisation of PESRSESEN