Aftonbladet – 1 mars 1871, sida 2

st man, ehvad han än må tänka om mörki och repnblik, arbeta med gagn, och om sn också arbetat derpå bloit Git är, sek ånader, skell ban kunna återvända till sin delsebygd med högburen panra, med tilledsstädt medvetande. Ja, sedan vi gjort rt land de angelägaa tjenster, som jag nys: poräknade; södan vi upprest den ädle sår:e 3, som kallas Frankrike, från den mark, der an nu ligger; sedan vi ba läkt lans sår, veerqvickt båns krafter, skola vi titan tvifvel mna honom åt sig sjelf; och bbtad ock men tervannen själsfrihet, skall han då förklara? ar han vill lefva. När detta upprättelseerk är fullbordadt, och det skall icke räcka ioge, är tiden inne att diskutera och öfverägg teorletha öm regeringssättet; oth det är 3 icke längre e tid; söm tundånsnillas lahets välfärd. Sedan vi då någöt allägstiat ss från en statshvälfnings lidanden, skola 7 a återfått vår kallblodighet; sedan vi återpprättat oss under en republikansk styrelse, kola vi med sakkännedom besluta om våra den, och detta domslat skall afkunnas, icke f en minoritet, Utan al mojoritetetb af Hnedorgarne, d. v. s al nationalviljan sjölf: Detta är den enda politik, som är möjlig, vödvändig och lämpad efter de srärtsamma mständigheter, i hvilka vi befinna 088. Det är åt denna, som mina aktade kolleger ro bereddo att egna sin bepröfvade förmåga; let är ät denna, söm jag för min del trots Ider och ett långt lifs mödor är beredd att ieiga de krafter, som återstå mig, utan nåsen beräkning, utan annan ärelystovad, det oedyrar jag, än att förskaffa mina sista davar mina landsmäns saknad, och tillåten mig lägga: utan att ens ega någon visshet att ter den fullkomligaste hängifvenhet röna ttvisa för mina bemödanden, Men det har genting att betyda, inför landet, söm lider, som förgås, vore alla personliga betänkligheter oursäktliga. Låtom oss förena oss, m. h., och må vi vara öfvertygade, att om vi visa oss i ständ till endrägt och klokhet, skola vi åtnjuta aktning af Europa, och med aktningen dess bistånd, ja aktning af sjelfva fienden, och detta vore den största kraft I skullen kunna förläna edra underbanålare, då de förfäkta Frankrikes intressen i de vigtigå underhavdlingar, som skola inledas. Läggen såledegr till en tid, som icke kan vara aflägsep, åsido den olikhet i åsigter, som har söndrat oss och som kanske ännn en gång skall söndra osg, och låtom oss icke förr komma Ibaka dit, än dessa olika åsigter, ett resultat af uppriktig öfvertygelse, det vet jag, ke vidare äro ett angrepp mot landets tillÅ ifärd.n Courier de la Gironde medådelar ett bref från priosen ar Jojnville till presidenten Grevy, hvari ban förklarar, att han begifvit sig till Bardesux för att uppfylla de genom hans i puterud honom äliggande pligterns; san erfarit utt pröfvingen af hans skjuten, ville han afvakta nans bestut. Från hertigen af en likelydande skrifvelse ioåenten. Pn förfärlig sjöolvcka tilldrog rig natten mellan den 6 och 7 Februsri, då fraoska transportfartyaet Lo Cerf strandade på Cap de la Hsgu-8 klippor och med 1080 franska särado och rekonvalescenter famt en besättving af 150 man gick till botten. Al desepare räddade sig endest 10 på spiror och andra vrakspilror. Ett från Calais den 18 dateradt bref från en vid den engelska paispalfäreniogen för de sårades vård anställd spsteman berättar om olyckan följande: Detta fartygs öde går oss alla djupt till sinnes, dä det hade ombord 1080 sårade solr, meringsoliater och matroser, som blifvit vårdada af medlemmar sf föreningen. Da bads från olika delar af norra Frankrike blifvit skickade till Caleis för att inskeppas till Cherbourg, Brest och Bordeaux, hvarifrån da skulla vidare sändas till sina hemorter. Bland dem funnes personer af alla samhällsklasser Ej den minst bittra frukten af kriget är det nationalbat som hotar att för långa tider afbryta det kristoa civilisationsarbetet i vår verldsdel, Längesedan förutsogdt, med anledning af det sätt hvarpå kriget förts, har detta hat redan börjat skjuta frodig grodd. Tyskarne rjelfva studsa för dess yttringar. Äfven sådars lättsinniga squadronörer som r Hass Wachenhusen, hvilka gevom sitt hin ej litet bidragit att fostra och nära det, kunna ej göra sig blinda derför. ,Hatet emot oss,, skrifver han till Kölnische Zeitung, växer ned hvar Gag. Paris hatar v8s dödligt Och en korresvondent till Neue Freie Presse skrifver den 20: Jag hade i dag tilltälle att tala med en af de Pariskandidater, som stavnat i minoriteten, en republikan af äkta skrot och korn. Uppriktigt sagåt, blef jag lika bedröfvad som förskräckt öfver det iörfärliga hat emot Tyskland, som hvarja hans ord andades. Då jag öppet och rent ut sade honom detta och erinrade honom om harts förra åsigter, som alls icke stämde med de ord hap ou yttrat, log ban bittert och svarade, att hvarken den iranska nationen eller den enskilte fransmannen längre hade rätt att drifva en humsnistisk turturdufspolitik. Det nuvarande kriget har försatt oss tillbaka i näfrättens tider:icke blott de tyska regeringarna, utan äfven tyskarna i allmänhet, civila som tmilitära, männer som qvinnor och barn, ha förklarat oss ett utrotnivgskrig; vi upptaga handsken. Besegrade och slagna til marken i dag, skola vi hädanefter endast lefva för hämnden. Al vår diktan och traktanp, alla våra andliga förmögenheter, all vår förmåga och vilja kan och får blott ha ett ends mål: hat och hämnd! Jag såg på mannen, som varit en af Pöris försvarare under belägringen, — det var hans bittra, djepa allvar. Man måste höra detta språk för att kunna göra sig ett begrepp om den sådd af draktävder som detta krig sedan den 4 Sept. utsått. Denna sådd skall en gång blodigt skjata SENDAI TOMS ATTENTAT CA Birmingham i tid, men som jag ej kom ned 3 ctarsanen färr än ingt gom täcet skulla