Aftonbladet – 25 februari 1871, sida 3

större jernvägsstationer af utsäljningslokale för ortens industrioch husslöjdsalster. Då br Asker önskade veta hvilka de tvi län voro, der, enligt komiterades utlåtande elöjdundervisning vore förenad med folkskole undervisningen, under förmenande, att dess: län borde i skrifyelsen uppgifvas, lemnad grefve Sparre upplysning derom, att dess iän voro Stockholms och Elfsborgs, hvarjemt flere af ombuden omnämnde huru med ifråga varande sak närmare förhölle sig inom dera: respektive orter, samt uttalade sina åsigte beträffande komiterades förslag. Komiterades förslag förordades af grefv Sparre, brr Odelberg, Almqvist, frih. Tersmeden hrr Arrhenius, Mannerskantz, v. Ehrenheim Asker och Asplund, af hvilka dock nägra fö reslogo mer och mindre vidlyftiga redaktionsförändringar. Man uttryckte på denna sida! den åsigt, att några timmars undervisning folkskolan i ett eller annat handtverk skull göra undervisningen i de vanliga skolämnent så mycket mera fruktbringande — en erfa renhet, som, enligt hvad grefve Sparre, upplyste, gjorts på flera ställen i södra Tyskland Barnens föräldrar och målsmän, hvilka nt klaga öfver, att barnen i folkskolan få läss för mycket romarer — med romaner förstå de allt annat än katekesen — skuile få större förtroende för folkskolan, om undervisning i slöjd derstädes meddelades. Barnen sjelfva skulle äfven derigenom hemta större nytta aj sin skolgång, genom hvilken de alltför ofta sfvänjas från arbete. Under skoltiden äre nemligen pu barnen oteslutande upptagna med läsning, skrifving och räkning och deras håg a!vänjes derigenom från handarbete, ett förhållarde, gom ej kan vara annat än för dem skadiist. Det vore så mycket mera skäl att göra något i förevarande hänseende, som svenska sllmogen i allmänhet besitter särdeles framstående znlag för handaslöjd, något, hvarman i alia provinser kunde finna prof kildt ansåg hr Asplund saken vara a! 2: för Jemtland, hvilken provins, i betraktende af dess mindre lämplighet för jordbruk. vore hänvisad, till boskapsskötsel och husslöjd såsom de väsentligaste inkomstkällor. imellertid uttalades den önskan, att i skrifvelsen måtte uttryckas önskligheten af att Sfning i slöjd måtte bibringas barnen ej blott skojan utan äfven i bemmet. Grefve J. O. Mörner och hr v. Hofsten voro j böjda för den föreslagna skrifvelsen, hvilken de ansägo väl icke kunna skada, men ej heller gagna. Stora hinder lades i vägen för len ifrågasatta anordningen dels af bristande id i skolorna, dels af kommunernas oförmåga de flesta fall att lemra ytterligare bidrag ill sitt skolväsende; och sådana skulle verkigen blifva nödvändigs, ty skulle ifrågavaande undervisning blitva af något gagn, måste och för densamma särskilda byggnader uppföras. Emellertid blef efter slutad öfverläggning vad komiterade hemställt af ombuden biallet. Likaså godkändes de för handläggning st refve Sparres andra motion (om inrättande tf allmäna magasiner efter mönstret af de gelska docks,) utsedda komiterades hemlUac, att ombuden ville inom eiler utom ig utse en komite af fem personer, för vidagande af erforderliga åtgärder till bildande uf bolag för ofvannärmnda ändamål. Till desba komiterade utsågos frih. Jules Stjornblad, grefve af Ugglas, grefve E. Sparre, .onsal H. Davidssen och brukspatron L. sindberg. Grefve Sparre tillkännagof, att-den i hufudstaden, i handiverksföreningens lokal tillnade utställning af slöjdoch industriter från lands na vore för hrr ombud illgärgiig alla dager kl. 11—3. Till revisorer för granskning af mötets räenskaper valdes hrr v. Ehrenbeim och Odelerg. Sekreterarens arvode bestämdes till smma belopp som vid förra mötet. Ombudens möte för i år afelutades derefter t ordföranden med några ord, som på omsudens vägnar besvarades af frih. Tersmeden. (D. B.)