Aftonbladet – 23 februari 1871, sida 3

ap 0 TA CMUULIUK ULLAIG UCL IOLRIUUUU ULL, UU Å I man ej ville spara något på den ifrågavarande bufs vudtiteln, några synnerliga indragningar ej heller .torde komma i fråga på de öfriga. De folkvalda 2 ombudens pligt vore, att genom vidtagande af alla t I möjliga nedsättningar visa det de verkligen äro . I valde af folket. Öaktadt motionen säkerligen icke vu blefve bifallen, ville motionären likväl begära ? I votering för att få utrönt hvilka kammarens åsigi Iter i det förevarande ämnet verkligen vore. Voteringen utföll med 83 röster mot 65 till förmån I för utskottets afstyrkande utlåtande. , Statsutskottets utlåtande n:o 11 angående utI gifterna under, Andra hufvudtiteln gaf anledning t till en längre diskussion. Det hade nemligen blifvit af K. M:t föreslaget, att för inrättande inom I justitiedepartementet af en lagbyrå riksdagen måtte -Ibevilja ett anslag 24,000 rdr. Ordet begärdes , I först af I hr Carlen, K. M:ts nådiga proposition om in-Jrättande af en lagbyrå hade i allmänhet icke tillI vunnit sig några sympatier inom utskottet. Då det emellertid vore en erkänd sak, att något i -I denna riktning måste med det snaraste åvägabrin1 gas, vore det särdeles illa, om riksdagen, sedan I regeringen nu tagit initiativ i frågan, skulle, såsom i gren af Ugglas föreslagit, till nästa riksdag unanskjuta den. Ett opraktiskt sätt att lösa den hade blifvit af br Jöns Rundbäck framstäldt, då han föreslagit att en lagbyrå skulle utbrytas ur T högsta domstolen. Detta förslag vore så outförbart att det icke ens behöfde påpekas. . Tal. ville derför .genast öfvergå till utskottets och om detsamma yttra några ord. Det vore obestridligt, att en snar kodifiering af våra lagar: vore. af högsta behof påkallad. . Utskottets pluralitet hade icke destomindre, ehuru i. det hela ogillande det-k. förslaget, likväl så till vida biträdt detsamma, att den ansett en delvis skeende omarbetning af lagen lämplig. Utskottets förslag lemnade nemiigen öppet för regeringen, att bredvid den föreslagna lagbyrån tillsätta specialkomit6er. På det sättet skulle vi aldrig få någon lagkodex, ty det blefve er omö5jlighet att em gång sammanpassa alla de olika delarce. Det ginge ickeanatt vid lagstiftning skritva på fri band, ty då blifva omkrifningarne: oändliga, Man bade anmärkt, att: en lagkomit6, bestående af tre personer vore allt för liten. Tal. åsigt vore, att man icke gjorde rätt i att nu bestämma antalet, utan hellre lemna komiteledamöterna, hvilkas antal borde vara så ringa gom möjligt; rätt att, I om så befunnes nödigt, med sig adjungera pereoI ner: utom komiten. . För sådant ändamål vore. det af nöden, att medel till bestridande af dessa personers arvoden stode till vederbörandes förfogande, hvarför det vore oklokt att, såsom. utskottet förestagit, på förband, bestämma. komittledamöternas aflöning och derför upptaga hela, anslaget. Det vore ja dessutom tänkbart, att den. ene ledamoten ätnöjde sig med mindre ersättning än den andre. Att justitiestatsministern skulle egarätt att-utöfva ett visst inflytande på komitån borde. särskildt beI tonas, Att bestämma ersättning för flyttningskostnader vore mindre lämpligt. Tal. ansåg sig. slut ligen böra erinra, att likasom man icke. födes till lagstiftare, man icke heller; blir .det genom att af regeringen insättas i en lagkomit6 samt anhöll, att kammaren måtte godkänna ett så lydande. försleg: a) att riksdagen, med afslag A.K. M.ts nådiga förslag om inrättande af en lagbyrå, måtte i underdånig skrifveise anhälla, att K M:t täcktes tillsätta en lagkomit6, under namn. af Nyalagberedningen med. åliggande att, i gnlighet med den instruktion K. M:t bebagade för dem utfärda och efter anvisning afjustitiestatsministern dels öfverse och bearbeta de af förra lagkomitån och lagberedbingen författade förslag i.de delar som ännu icke blifvit till lag antagna, dels ock utarbeta förblog. till särskilda förordningar angående ändringar ch tillägg i någon eller nägra delar af allmänna jagen, som kunna under tidea ifrågakomma; och . 0) att riksdagen till bestridande af kostnaderna för Nya Tagberredningen under år 1872 måtte på extrå stat anvisa ett belopp af 20,000 rdr.. ; Hans excellens justitiestatsmivistern hr Adlercreutz.. För den, som i likhet med mig önskat lagstiftningens ändamålsenliga utveckliog, kan det icke vara annat än glädjande att se det intresse; hvarmed utskottet omfattat K. M:ts förslag, då det tillstyrker, beviljandet af ett icke ribga anslag för detta ändamäåls befrämjande: Utskottets förslag afviker visserligemi vissa hänseenden från det af K. M:t frotilagda och ligger skilnaden hufvudsaktigast deri; utt utskottet: vill uppföra anslaget extra stat, det vill säga bevilja det egentligen En: dast för är 1872: : Har utskottet derrsed velat uttrycka den tanke; attdew åsyftade institutionen; pm än-behöflig för mera-än ett år; dock icke-bör lifva permanent, har: jag ingenting att deremot:in vända, otan får jag i så fall förordautskottetsförslag. Deremot måste jag motsätta: mig det af hr Carl6n nu för kammaren framställda förslag, emedan det vid anslagets beviljande fäster sådana vil: kor, som betaga mig möjligheten att upprätta den Jagbyrå, K. M:ts förslag afser. Hr Carled utvecklade-redan vid remissen af: den k. propositionen sin: mening och hans åsigter finnas försvarade i en reservation, bifogad. utskottets betänkande. Jag finner mig nu manåd att till granskning upptaga de skäl, hvarpå haw gruvdar sin åsigt om en fristående lagbereduings företrätle framför den föreslagna lagbyrån. Det första skälet är att en lagberedning skulle erhålla en sjelfständighet, som icke skulle förefinnas hos lagbyrån. Denna sjelfständighet skulle: bestå deri, ätt lagheredningen vore fullkomligt oberoemde af regeringen och justitiestatsministern. Pluraliteten inöm utskottet har deremot uttalat den önskan, att justitieståtsministern icke skulle sakna allt inflytande på denna Jagberedning. Det är visserligen klart att om justitiestatsministern eger ratt att entlediga byråns ledamöter, derest de icke arbeta i den riktning han önskar, handå är i besittning af en sådan makt, att intet står qvar af det. önskade oberoendet, men har han återigen icke denna makt, kan han i sjelfva verket icke utöfva det ringaste inflytande på arbetet. Hvad angår den åsigten, att han borde blifva ordförande i grånskvingsnämnden, vill jag fästa uppmärksamheten på, att hans tid, synnerligast under riksdagarne, är alltför mycket upptagen för att tillåta honom deltaga i en granskningsnämnds arbeten med dess ordivarie och bestämda sammanträden. Men detär äfven olämpligt ur den synpunkten, att det tillhör jusitiestatsministern att för konungen framlägga förslag till de lagförändringar, som ban anser vara af behofvet påkallade. Det har såsom ett företräde hos den föreslagna lagberedningen blifvit framhållet, att riksdagen skulle hos den hemta stöd: för. initiativs tagande i fråga om reformer. Jag frågar då, huruvida det är tänkkart, avt något samband skall uppstå mellan riksdagen och lagberedningen. Det kan åtminstone icke ega rum derigenom, att någon riksdagsman kommer att gitta I lagberedningen, ty detta tillåter ej huns tid. Ordet byrå tyckeg hafva väckt misstroende. Jag har annars trott, att riksdagens tendens varit att förändra de ständiga embetsverken till byråer. Om det är tveksamt; huruvida en sådan form med afseende på dem vore lämplig, så gäller detta dock icke i tråga om den: nu föreslagna institutionen. Tal. anmärkte härefter huru, enligt hans. tanke, för närvarande icke funnes inom landet någon. i lagkunskap så framstående person, att han framför aodra kunde anses gjelfskrifven att inträda vare sig i en lagcyrå eller en lagbredning. Slutligen sade sig talaren icke. förbise det ansvar, som, i händelse K. M:ts förslag antoges, komme. att hvila Då justitiestatsministern för hvad som aflagbyrån gjordes eller underläts, då han deremot skulle sunna sitta lugn i skuggan af en af rikadagen nrättad lagberedning. Hr Törnfelt klandrade att den föreslagna byrån I s) skulle ställas under justitiestatsministerns ledning, t: ;y under en sådan .Uustos morum skulle den för). ora folkets förtroende. Det är: dessutom alltid väst om marschen går rakt fram utan dragning varken till höger eller venster. h I D BE a i si D RR RR mA AA MN AA MN Yr rt Få KR FRA RR AAA vB öÖf Aj dr OL Dm sättet att anskaffa. de erforderliga?; ökade statsinkomsterna. Haru än tförsvarsväsendet må komma attn Uellhla Shada Aa NESSESER 15 FORE Fara