Aftonbladet – 21 februari 1871, sida 2

hofvet af och sättet för en bättre vård af de I enskilda skogarne. Sedan akademien 1868 ( upptagit denna vigtiga fråga till behandling, : bade akademien vändt sig till bushållnings-;! sällskapen för att erhålla deras yttranden; då 4 dessa inkommit och till finansministern öfvere lemnats infordrades jeomväl såsom ofvan an-it förts landstingens utlåtande. Under det att i dessa allmärt erkände nödvändigheten af en bättre ordnad enskild skogshushällning, visade sig dock äsigterna skiljaktiga huru den skulle kuana åstadkommas, antingen genom lagstiftningens mellankomst eller blott på öfvertygelsens väg. Det visade sig att inom de län der skogstillgången är i aftagande var man mera benägen för strängare åtgärder mot skogssköfling och för föreskrifter i afseende på återväxtens beträmjande, hvaremot i de län der riklig skogstillgång anses förefinnas pågra. lagstiftniogsåtgärder i berörde afseende icke för närvarande ansägos behöfliga. Emedan till akademiens laboratorium, för att kemiskt undersökas, hafståog från Gotland blifvit insänd, så hade gprofessor Bergstrand derå anställt analyser, för hvilka nu redogjordes och hvarigenom konstaterades att berörde växt är ett förträffiigt gödringsme-7 del, jemförlig med ladugårdsgödsel, och skulle blifva ända kraftigare om tången såsom kompost blandades med bennjöl. Generaldirektör Falkman tackade professor Bergstrand för de lemnade upplysningarne, hvilkas delgifvande åt befolkningen i kusttrakterna skulle vara nyttiga. I Skåne t. ex. var tillgången: på hafstång ganska riklig och begagnades visserligen äfven till jordens gödning, men på de bränslefattiga trakterna användes den äfven till eldning ehuru den åstadkom en yt-; terst vidrig lukt; hafstången användes äfven! till uppförande af stängseivallar, hvilket på; tagligen var en stor misshushållning. ! Intendenten Julin-Dannfelt omnämnde, at då den åsigt allmänt var rådande, att grädda, som blifvit frusen, sku!le lemna mindre qvantitet smör än då den var ofrusen, så hade dis; onenten af härvarande mejeribolag anställt experimenter till utrönande af verkliga: förhållandet, och de hade lemnat det resultatet, att gräddans frysning endast obetyd-i ligt inverkade på smörutbytet, så att denna omständighet fullt uppvägdes af fördelen att grädda under den kallaste årstiden kunde transporteras vida längre väg. — Vidare fä-: stade hr Julin-Dannfelt uppmärksamheten derpå, att med de nya metoderna för gräd-i dans tillgodogörande, hvarigenom den fått ett högre värde, visade sig att 3 kannor skum-! mad mjölk hade lika värde med 1 kanna; oskummad, hvilken omständighet också medförde den fördel att t. ex. statfolk, som af sina husbönder skola erhåila en kanna oskummad mjölk kanna i stället erhålla 3 kannor skummad, hvilket, när statfolket hunnit! göra sig kunnigt om fördelen af detta utbyte med beiåtenh.t antages. Derjermte förevisade hr Julin-Dannofelt ett i Amerika inventeradt större bleckkärl, afsedt att förekomma den: vid mjölktransport uppkommande, för gräddbildningen ytterst menliga sqvalpningen, hvil: ket kärl ådrog sig synnerlig uppmärksamhet; ; vidare anförde hr Julin-Dannfelt huru erfa-j renheten visat att ju hastigare mjölken kunde; afkylas, desto skyndsammare och fullständigare åstadkoms gräddsättningen, hvilken: iakttagelse ledt derhän, att i stället för dei större och vidare bleckflaskor, hvilka hittills? begagnats vid mjölkens afkylning i is-reservoirerna, t fe man börjat med stor tördel använda blec tas: endast bälften så vida: och något lägre av :ö ce. En sådan förevisades, hvarjemte omaämsdes att beställning af dylika kärl ivgått i fådan mängd, att tillverkningen deraf kvappast medhunnes. Akademiens stora sessiopsrum hade uppvärmts nu, likasom då lardstinget der höll sina sammanträden, med kultorf från fabriken vid Wårgårda. Denna kultorf, som brann med stark låga och åstadkom en högst betydande värme, medförde ingen obehaglig lukt. Under band meddelades att förslag blifvit väckt att i närmaste grannskapet af hufvud: staden på en egendom, der rvix tillgång finnes på förträfflig bränotori, anlägga en kultorfsfabrik i stor skala. An Rn kh KL j I ( j