Aftonbladet – 20 februari 1871, sida 2

I —— ——— detta obehagliga, uppdrag, hvarom Ollivera talat med mr Kene och för hvars uträttande han lemnat domstolen kl. halt fyra på eftermiddagen. Mr Willett hade värtat svar från honom tisdags morgon, sista dagen för hans vistande i London, ty han reste samma afton, men detta svar uteblef. Att mr Ollivera börjat brefvet måndagsafton i afsigt att sända det till honom och att orden skulle jag aldrig mera återse dig, endast hade afseende på mr Willets svaga helsotillständ var ganska antagligt, Förhöll det sig så, hvilket var mer än troligt, så måste äfven brefvets början varit skrifven vid sondt förnuft och utan minsta häntydan på någon afsigt att begå sjelfmord, Detta skenbart oförklarliga bref hade hittills utgjort den enda stötestenen för pastor Olliveras öfvertygelse. För att emellertid ej lemna något smyghål qvar för ovisshet, uppsöktes mr OUharles Willett, Man fann honom med pipa i mun och bägare framför sig, men han erkände oförbehållsamt att John Oll:vera verkligen sammanträffat med uonom i Helstonleigh kl. half fyra på den nu längesedan förflutna måndagseftermiddagen. Till svar på mr Olliveras inblandning i hans affärer hade han låtit honom förstå att detta var något som ej angick honom och att hans bror kunde få veta detsamma. Således intet. tvifvel längre om att det på började brefvet blifvit skrifvet under fullkomlig sinnesreda och att de suddiga, knappt läsliga ord, som afslutade detsamma, blifvit tillagda af en ännans hand — af mördarens. Under inflytelsen af denna vigtiga upptäckt gick pastor Ollivera genast att uppsöka sin onkel mr Greatorex för att meddela honom densamma. Det var samma dag, mot hvars slut vi i föregående kapitel följde mr Roland Yorke, (Forts.)