Aftonbladet – 18 februari 1871, sida 3

rouftig tankegång finner man här icke, utan blott fantasier, men hvilka stundom äro ganska originella. Författaren anser jorden för ett lefvande, förnuftigt väsende. Likasom menniskans kropp tillhör jorden, så tillhör hennes själ jordintelligensen och är med den onpplösligt törenad. I enlighet härmed uppfattas odödlighetsbegreppet. Menniskans uppståndelse står i samband med jordens tillkommande förnyelse eller jordintelligensens förklaring. Såväl ionehållets oklarhet som hela framställningssättet göra boken nästan oläsbar.