FINLAND, Skalden Rungbergs födelsedag firades den 5 Februsri i Borgå, i det närmaste på samma sätt som under flera af de senast föregå. ende åren. KL. 10 f. m. infann sig gymnasiiungdomen mangrannt samlad utanför skaldens boning och afsjönpg onder anförande af lärgverkets sånglärare åtskilliga fosterländska sänger, hvarvid skalden visade sig i fönstret och med eh vink antydde de församlade att — under den starka kölden — icke blotta sina hufvuden. Icke dess mindre såg man, då det sista sångstycket (Vårt land) afsjöngs, allas hefvuden blottade, hvarefter ett högt och lifligt hurra! afslutade den sedan många år tillbaka på denna dag, på samma plats och af samma anledning sedvanliga uppmärksamheten. En timme senare såg man frivilliga brandkåren, med sin chef, alla i fall uniform, ehuru denna gång, till åtlydnad af högre påbud, utan fana -— defilera förbi samma väg, med militärisk precision göra halt, svinga om, åter göra halt och sedermera, äfven den, genom sin sångkör afsjunga ett par för tillfället lämpliga sångstycken, och likaså afslyta det hela med ett högt och varmt hurra, Till hvardera af dessa kårer lät skalden genom sin yngste son, studeranden F. Runeberg, framföra sin tacksägelse. Skaldens maka, som sedan två veekor tillbaka varit Fängliggande sjuk, befinner sig lyckligtvis nu på bättringsvägen. På aftonen hade gymnasiiungdomen, numera reducerad till endast två klasser, i sin s, k, konventslokal föranstaltat en festlig tillställning, bestående af tableanux vivants (Den döende. krigaren och Löjtnant Zidens.), ett kort litterärt föredrag, af en äldre elev, tolkande Runebergs betydelse.