Aftonbladet – 14 februari 1871, sida 3

VA ANI MVEVE YGILUTRRYVUD VGSU Stalllad KASSVI och fonder, med undantag af de för pensioneringen behöfliga, härefter skulle till stats. verket blifva öfverlemnade, för att för landtförsvarets behof användas; och vid det förhållande derjemte, att endast några få af förberörda i riksstaten upptagna anslag äro förslagsanslag, synes man heller icke löpa någon fara för misstag, derigenom att budgeven med något betydligare belopp öfverskredes, : Ordinarie anslagen under riksstatens fjerde hufvadtitel för år 1871 upptogo dessa tillett belopp af. 9,676,400 rdr. Om härtill lägges den extra statsregleringen för samma är, 849,600, blir denna omkring 10!2 millioner. jU: Sven Nilssons motsvarande siffra är 1 14,021,969 rår 10 öre. Skilnaden är som man finner ingalunda oväsentlig. Attviicke .)1i likhet med hocom kunna till kostnadern föra de till omkring en half million uppgåJende pensioner, som till största delen bestrijdas af de härför afsedda kassors och fonders jegna räntemedel, torde ursäktas. I vårt syfte Jingår ej att inbilla de skattdragande att det Jär ur deras fickor som medel till dylika utI gifter tagas. Hr Sven Nilsson, som noga känner statsverkets utgifter å fjerde hufvudtiteln, tyckes deremot icke ha reda på några sådana statsverkets ständiga inkomster, som äro egnade att nedsätta dessa utgifters slatsumma. Vi äro derföre benägpe att gå honom till hands med några upplysningar i detta ämne. Uti riksstaten för år 1871 skall han finna följude Foster: kavalleriregementenas hästvaansspenmål 294 367 rår 50 öre; tillfälliga rotevakansafgifter 7500 rdr; vakansafgifter af nyroterad jord 93,000 rdr och rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland 20,000 rdr samt trosspassevolansafgiften 26,500 rdr. Dessa inkomster, uppgående inalles til 441,367 rdr: 50 öre, otgå från den berustade och roterade jorden och böra äfven: bland indelningsverkets kostnader upptagas. Hr S. Nilsson har också så förfarit beträffande de begge första posterna, tillsammans öfver 300.000 rdr; de finnas der uti Debet; reen han finner icke lämpligt att såsom vederborde å andra sidan kreditera statsverket derför såsom en inkomst. Att ett dylikt förfaringssätt måste väcka förvånicg torde vara det lindrigaste uttrycket; och dock står det iogslunda som pett enstaka exempel. Med än större effekt begagnas det ifråga om ett ännu ansenligare belopp, nemligen de ge. k. rustningsoch augarentsräntorna. Men dercm mera straxt neå-nföre. i Den nästa posten: uti hr Sven Nilssons utgiftstabiå är militisboställenas. afkastning, uppskatted till 1,537.397 rår 30 öre. Ätven vi fana det i sin ordning att desamma här förekomma, då befälets sflöning derutaf är bast:idd. Vi böra dock härvid göra famma erinran som här ofvan beträffande pensionerna, ait om också denna summa således representerar en del af landtförsvarets kostnader, dermed dock icke någon tunga är lagd på den skattdragande befolkningen, som tör ifrågavarande ändamål icke har någon annan utgift än den, ett jamförelsevis mindra i rikestaten uppfördt anslag till löneförbättringar kan anses mediöra. Detta medgifvet, väckte det ersellertid vår förvåning att hr S. Nilsson sökte sin källa så lågt tillbaka som uti det år 1865 af den s8 k. Landtförsvarskomitn afgifna betänkande. Vi erinrade oss nenliges att uti K. M:ts skrifvelse af den 101 Maj 1870 de srnaste officiella uppgifterna i ämpet förelågo, och vi bade trolt att aktnirgen för allmänheten bort bjuda stt ickel andanbålla densemrima dessa uppgifter. Vi fanno emellertid snart anledsiogen härtill. I chefens för Landtförsvarsdepsrtementet med nyssberörde skrifvelse till riksdagen öfverlemnade löneregleringsförslag beräknas nemii-, cen militieboställevas afkestoing tilll, 428,685 dr 48 öre, således :omkring 100,000 rår lägre än Lardiförsvärskomi.6a uppgifvit. Hr S. Nilssons syfte ver att räkna så högt som möjligt; och då kunde hån ej gerna försmå, vore det äfven ett mindre belopp. Många bäckar små; göra ete. : Vi komme nu till-hbr Sven Nilssons be: väkpiog-af do i budgeten ieke syvliga kostnaderna för rustnivgen och roteringen. De upptagas, om också med-en liten reservation till-förmån för en bögre uppskattning i enlighet med den sg. ki lindringskomitens betänkande till rdr:4548,106: 16. Så tillviga är. allt godt och väl, ehuru vi äro nödsakade stt anmärka ett litet räknefel, summan är rätteligen -rdr-4,5814,106: 16:-Men likasom br: Sv. Nilsson uraktlåtit att från statsverkets: utgifter afräknva dess: inkomster för hästvakansafgitter och tillfälliga : -rotevakanser, hvilka såsom en :den indelta jorlens: kostnad ligga inboräknade utivförbeförda summa; så har hr-Sven Nilsson totalt örgätit-att den klass -af egarne till den indelta-jorden: som tsllas -rusthållare icke blott af det-s.-k.. indelningaverket ådrägas 1tgifter utan-äfven hafva inkomster af detsamma och dessa till ochsmed: ganska. betylaude, Vi mena nemiligen.de s.k. rustningsoch avgmentsräntorna. Hvarifrån-chr Sven Nilssons glömska. härleder sig, det veta vi ckep men hvad vis veta det är att frågan andlar om ett: så ansenligt belopp som 1377-931 rdr 8 öre, -hvartill ifrågavarande äntor enligt.af häradsskrifvarne verkställda ch den s. k, lindringskomiten meddelade utäkningar uppgå. Sedan hr. Sv. Nilsson nu lifvit upplyst om :befintligheten at en så otydlig inkomst för rusthallärne, torde: han iliäta att rust--och rotehållares förbemälda ostnader minskss med sagda belopp, Han orde-fion2s så mycket mera-skäl dertill, som frågavarande omkring: fjortonhundratusen iksdaler eljest blifva inräknade tvenne gåner uti hans kalkyl, ithyatt de äfven ingå ti den för statsverkets direkta utgifter upnagaa summa; — och till ett så viiseledsnde el äro vi öfvertygade-att den ärade räknenästaren icke vill göra sig skyldig, Ifrågaarande rostningsorsättning (1.377,951 rde 8 me fråndragen den beräknade. årliga kostaden för rustoingen och roterivgen (4581;106 KX dr. 16 öre), utvisar återståerde kostnad ,203,155 rdr 8 öre; hvilket vore det belopp nan rätteligen hade att uti en kalkyl öfver ostnaderna i sin: helhet för försvarsväsendet ill .Jands härför utföra, : Men ännu ett par ord om: denna: iräga-! arande, såsom se erkänpes; svårberäk—T ade evalveringi perningar 2fytstninosch roteringsbesväret.— Tie Sv, Nilsson a an