Aftonbladet – 13 februari 1871, sida 3

ERIGET. Konventionen i Versailles. De med dagens post) ankomna utländska tidningarna medföra nu ordalydelsen af den i Versailles den 28 Januari mellan Favre och Bismarck afslutade konvention om ett stillestånd. Den är af följande lydelse; Mellan hr grefve Bismarck, den tyske förbandskans!eren, som underhandlar i Hans Mojestät kejsarens af Tyskland, konungens at Preussen namn, och hr Jales Favre, natior nalförsvarsregeringens minister för de utrikes ärendena, hvilka båda äro försedda med behöriga fullmakter, hafva följande öfverenskomreelser blifvit fastställda: Art. 1. En allmän vapenhvila på hela linien af de krigiska operationerva meilan de tyska och franska armåerna skall börja, för Paris redan i dag, och för departementerna efter ett uppskof af 3 dagar. Vapenstilleståndet skall fortfara i 21 dagar, dateradt från i dag, så att, i den händelse det ej skulle förnyas, vapenstilleståndet skall upphöra öfverallt den 19 Februari vid middagstiden. De krigförande armåerna skola bibehålla sina respektiva ställningar, hvilka skola åtskiljas genom en demarkationslinie. Denna linie skall utgå från Pont VEveque vid kusterna af departementet Calvadog, till Lignigres i nordöstra delen af departementet Mayenne, mellan Briouge och Fromentel; i det den berör departementet Mayenne vid Lignieres skall den följa gränslinien, som skiljer detta departement från departementen Orne och Sarthe, samt i norr från Morannes, och skall fortsättas sålunda, att den lemnar tyskarne besittningen at departementen Sarthe, Indre et Loire, Loire et Cher, Loiret och Yonze ända till den punkt, der departementen Cöte dOr, Nidrre och Yonne beröra hvarandra, öster om Quar les Tombes. Från denna punkt förbehålles liniens vidare riktning ett förständigande, som skall ega rum så snart de kontraherande parterna blifvit underrättade om den nuvarande ställningen af de påbörjade militäriska operationerna i departementen Cöto dOr, Doubs och Jura. I hvarje fall skall den genomskära det område. som bildas af dessa 3 departemenrter, i det den åt tyskarne öfverlåter besättandet af de i norr belägna departementen, och åt den franska armån de södra. — Departementen Nord och Pas de Calais, fästningarne Givet och Langres med det dem omgifvande gebitet, på en sträcka af 10 kilometer, sawt halfön Harre, till en linie från Etretet i riktning mot St Romain, besättas ej af tyskarne. De båda krigförande armerna, och deras förposter på båda sidor, skola hålla sig på ett afstånd af minst 10 kilometer från den dragna linien, för att skilja sina ställniogar. Hvar och en af de båda armåerna förbehåller sig rättigheten, att upprätthålla sin myndighet inom det område den innehafver, samt använda de medel, som befälhafvarne anse nödiga för detta ändamål. — Vapenstilleståndet innefattar äfven de båda ländernas sjömakt, med antagande af Däönkirkens meridian som demarkationslinie, vester om hvilken den franska flottan skall bålia sig, och öster om hvilken de .tyska krigsskeppen i de vestliga farvattnen hafva att draga sig tillbaka, så snart man kunnat underrätta dem. De efter afslutandet och före tillkännagifvandet af vapenstilleståndet tagna priserna skola återlemnas, och äfven de fångar, som å båda sidor kunde hafva tagits i någon under mellantiden förefallen strid. De militäriska operationerna på det af departementen Doubs, Jura och Cöte dOr bildade området, äfvensom belägringen af Belfort, skola fortgå, oberoende af vapenstilleståndet, till det ögonoblick då man har blifvit ense om en demarkationslinie, hvars riktning genom de 3 omnämnda departementen förbehåiles ett tillkommande förständigande. Art. 2. Det sålunda fastställda tillståndet har till ändamål, att bereda nationalförsvarsregeringen möjligheten att inkalla en frivald församling, hvilken skall uttala sig öfver den frågan om kriget skall fortsättas, eller på hvilka vilkor freden skall slutas. Församlingen skall sammanträda i staden Bordeaux. Cheferna för de tyska armåerna skola på allt sätt söka att underlätta valen och församlandet af de deputerade, som af dem utgå. Art. 3. Till den tyska armån öfverlemnas genast af de franska militärmyndigheterna alla de fästen, som bilda de yttre försvarsverken omkring Paris, äfvensom krigsmaterielen. De kommuner och hus, hvilka ligga! utom denna omkrets eller mellan fästena, kunna besättas af de tyska truperna till en, genom militärkommissarier, utstakad linie. Det mellan denna linie och staden Paris vallgördel återstående området skall vara båda arternas beväpnade makt förbjudet. Sättet för ästeras öfverlemnande samt utstakandet at den omnämnda Jinien skola utgöra föremålet för ett till denna öfverevskommeilse bifogadt protokoll. Art. 4 Under vapenstilleståndet skall den tyska armån ej inkomma tiil staden Paris. Art. 5. Vallgördeln skall beröfvas sina kanoner, hvilkas lavetter aflemnas i de af en tysk militärkommissarie utsedda fästena. Art. 6. Fästenas och Pa:is besättningar (liniearmå, mobilgarde och mar Big ipper) skola vara krigsfångar, utom en afdein pg af 12,000 man, som militärmyndigheten i Paris skull behålla för den inre tjenstgöringen. De krigsfångna trupperna skola nedlögga sina vapen, hvilka man skall samla på bestämda platser och afiemna på brukligt sätt, enligt anordning af kommissarier; dessa trupper skola stanna i det inre af staden, hvars område de ej få öfverskrida under vapenstilleståndet. De franska myndigheterna äro förpligtade att vaka deröfver att hvarje individ, som tillhör armån och mobilBrat förblifver konsignerad i det inre af staden. e fångna truppernas officerare upptecknas på en lista, som öfvertagesaf detyska myndigheterna. Efter vepenstilleståndets slut måste alla militärpersoner, tillhörande den i Paris konsiguerade armån, be: trakta sig som krigsfångar, om ej fred blifvit afslutad dessförinnan. De fångna officerarne skola behålla sina vapen. Art. 7. Nationalgardet skall behålla sina vapen: