Aftonbladet – 13 februari 1871, sida 3

sistnämnde sågo i nämnde kommissioner en fara för sann vetenskaplighet och universitetets anseende, hvaremot cen sistnämnde i dem såg ett vilkor för den frihet i studier, som allena kan föra till sann vetenskaplighet. Thinget förkastade utskottets förslag om examenskommissionerna, men beviljade ett anslag 7000 rår till censorer endast tilldess sådana kommissioner kunna komma till stånd. Samma dag återvalde folkethinget till talman Krabbe (med 49 röster af 62) och till vice talmän Balthasar Christensen och J. A. Hansen. Det af folkethinget tillsatta utskottet för skollagförslaget har nu afgifvit sitt betänkande, Pluraliteten föreslår, i enlighet med det förslag som framställdes af det vid förra riksdagen för samma fråga tillsatta utskott, undervisningens fördelning på tvenne linier, en klassiskt-språkvetenskaplig, en historisk och nordiskt språkvetenskaplig och en matematisk-naturvetenskaplig, fyra ettåriga klasser, årliga studentexamina vid universitetet och rättighet för enhvar som genomgått studentexamen att efter undergående af det filosofiska profvet ha tillträde till slla universitetets pröfningar och embetsexamina äfvensom efter att ha undergått pröfning i hebreiska och ifall han ock genomgått den klassiska linien äfven i grekiska, till de teologiska.