Aftonbladet – 6 februari 1871, sida 2

S yrtsättas, kosta hvad det vill och hvilka sljderna än må blitva. Om Paris faller ioc vorgon, skall det på ett ädelt sätt ha upp-jre NE sin pligt mot Frankrike. Men jag kan drig förmå mig att tro, att Paris råzonin skall kapitulera. Jag tror, att befolk-! a ingen sjelf skall sticka det i brand, likaom ett annat Moskwa förrän den tillåter enden taga staden i besittning. Men an-lk, aget att kapitulationen dock eger rum? in-! 4; öll jag. Då,, svarade Gambetta, måste i fortsätta striden i provinserna. Vi hanulg sjelfva verket, Parisarmen oberäknadt, en 1alf million i fält och dertill ytterligare 50,000, som antingen redan äro på väg till . men eller färdiga att rycka ut ur sina deji voter. Vi ha ännu icke vidrört 1871J3 rs utskrifning och icke inkallat de giftafi nännen, Den förra gifver oss 300,000!F ekryter och de sistnämnda två millioner starka karlar. Vapen strömma till oss rån alla sidor. Penningar felas oss icke. Nationen, med inbegrepp af män af alla vartifärger, är på vår sida, och det blifver helt enkelt vår pation emot tyska nationen, värt fvik emot deras... För oss vore det irelöst och vanhederligt att gifva efter. Vi kämpa för vår tillvaro såsom nation, de deremot för en landvioning, som hvarken kan eller skall medföra någon lycka för dem. Iror ni, att, så ödelagdt och utmattadt Franrike än är, vissa delar af Tyskland icke äro det ännu mera? Botrakta blott den baierska armens förluster. Betrakta den otaliga mängden af enkor och faderlösa barn i hela landet. Våra gifta män ha ännu icke gripit till vapen. Deras ha redan stupat i tusental. Nejo, fortfor han och slog eftertryckligt näfven i sitt skrifbord, jag anser det matematiskt omöjligt, att vi icke, om vi endast äro ihärdiga och fortsätta kriget, slutligen skola atdrifva inkräktaren ur Frankrike. För hvarje tjugofyra timmar som gå ha vi vunnit en dag, men hvarje timwes uppskof ökar svårigheterna för vära fiender. Eogland, fortfor han, bar begått ett stort misstag deruti, att det icke förut blandat sig i saken, att det icke sade till Preussen att det skulle anso öfverskridandet af en viss gräns såsom casus belli. Då England tillät Frankrikes stympning och förstöring genom Tyskland, förlorade det icke allenast den enda ! bundsförvandt det hade på kontinenten utan afhände sig i sjelfva verket hela sin maktställning till förmån för Preussen. Tio år härefter eller kanske förr skola vil. se Ryssland i Konstantisopel, Preussen i Holland, Belgien och Tsiest. Hela makten öfverj den gamla verlden skall då ligga i händerna rå dessa båda makter, under det czaren äfven kastar zin blick längre åt öster åt de engelska besittningarne... När edert rparlament åter träder tillsammans, då hoppas jag att England skall inse och erkänna, att det icke handlat ädelt mot sin bundsförvandt Frankrike och att det för sin egen skuil såväl som för vär måtte godtgöra detta felsteg innan det är för sent. Resande, som den 1 Februari lemnat Paris och den 3 ankommit till Brissel, berätta att der herrskade ett hemskt lugn och att brist rådde på de nödvändigaste lifsmedel. Dödligheten var mycket stor. Utom bristen på lifsmedel skall den i fruktansvärd grad uppdrifoa dödssiffran varit den väsentligaste anledningen till Favres beslat att öppna underhandlingar om kapituiatioo. Bröderna Rothschild ha förklarst sig villiga att försträcka staden Paris de 200 millioner prenssarna fordrat i krigskontribution. Om torsdag, den 9, kommer det engelska parlamentet att öppnas. OCheferna för de särskilta partierna ha ut!ärdat skrifvelser till sina anhängare att talrikt infiona sig, då mycket vigtiga saker straxt i början af sessionen komma under öfverläggniog. Man väntar isynnerhei en hel rad af interpellationer rörande den utländska politiken. I torykretsarna invaggar man sig i den förhoppning, att Glads:one och Granville skola drega sig tillbaka för den impopulaiitet de i följd af sin passiva politik ådragit sig och lemna plats för ett torykabinett eller en koalitionsministör. Lord Granville ligger för närvarande sjuk. Diottniog Victoria ämnar den 7 lemna sin nuvarande bostad Osborne på ön Wight för att begitrva sig till Windsor, hvarlifrån hon torsdagen väntas in till Londor, Iför att i egen perzon öppna parlamentet. Ungerns kultusminister Eötvös, Deaks trofaste vän, med hvilken hen i en läng följd af år arbetat för Ungerns politiska sjelfstänI dighet, har den 1 aflidit vid 58 års ålder. Eötvös åtnjöt i sitt fäderresland ett mycket stort anseende ej blott som statsman, utan läfven som belletristisk, nationalekonomisk och I filosofisk törfattare. Då det nyss var fråga om att Beust skulle afgå och Andrassy efterträda bonom som rikskansler, var FEötvös designerad att öfvertaga posten som ungersk ministerpresident efter den senare. om nn nn —A PM AT RR Gus mt te ) by vs OD fr AA