ofta talat om er. Tag åter pengarne, om ni behagar.o Jeg föredrager att få erlägga min hyra i förskott, sade mr Browa. Det har alltid varit en vana hos mig att göra så. Hans ton var bestämd och tycktes ej medgifva motsägelser, hvarför mrs Jones tog upp pengarnae och lade dem isin ficka. Mr Browa tillade att han skulle låta henne veta tiden för sin inflyttning, sannolikt påföljande dag, önskade henne derpå god natt och gick. Hans värdinna tänkte för sig sjelf att om hon ej misstog sig så hade hon någon gång förr hört denna röst. . Jag kan visst ej så bra som Alletha erinra mig folks utseende, sade mrs Jones tankfullt, i det hon stod i porten och såg hurna den besökande aflägsnade sig, ,men mina öron bruka aldrig bedraga mig. Det måtte vara något gammalt minne sedan längre tid tillbaka, hans ansigte kan jag inte alls påminna mig att ha sett förr. Kanske jag bara hört hans röst på någon jernvägsfärd eller... Åh, gudbevara mig! är ni här? Detta tvära afbrott föranleddes vid äsynen af en annan herre som helt oförmodadt stannade midt framför henne. Det var den detektive polismannen mr Buatterby, som mrs Jones icke träffat sedan hen lemnade sitt fordna hem. Jag tyckte väl att det skulle vara nin, utbrast mr Batterby i det han räckte henne sin hand. Här går jag just och säger för mig sjelf: det var en bögst märkvärdig likhet med min gamla vän mrs Jones, riktigt bennes fullkomliga afbild — och så är det verkligen ni sjelf lifslefvande! Nå, huru står det till? Bor ni här?o (Forts.)