Aftonbladet – 3 februari 1871, sida 3

å I pet se att våra landsmän mot tro. ch lag I misshandias af främlingar i vår egån hetiåjbygd, utan att någon åtager sig deras sak, Jutan att den regering, under hvilken vi önska återvända, bekymrar sig det minsta I derom, så väcker detta hos oss den farbågan, att bon iske heller bekymrar sig Om oss; utan iikgiltigt öfrersmnar oss åt vårt hårda öde.n tad Försök ingsa volagen Skandia I seh SP Rörande dessa bolags :Tärssställning mod delar Posttidningen ett titiåtsrde, söm, på anmodan af chefen för civildepai. ovtet, afgifvits af lektorn i matematik vid Stovz holms gymnasiom F. W. Haltman, hvilken tagit kännedom af berörda försäkringsbolags räkenskaper och handliogar, med afseende å vigten deraf, att anledning till tvifoel ej må förefinnas, att de af hämhda bolag vid deras I försäkringsrörelse följda grunder äro för försäkringstagarne betryggande. Utlåtandet är af töljande lydelse: 1. Dödighetstabellen. Båda bolagen — Skandia och Svea — hafva till grond för sina beräkningar valt de 117 epgelska kompaniernas dödlighetstabell. Derna tabell, som upprättades år 1843 på grund af den verkliga dödligheten bland de; försäkrade i 17 engelska lifförsäkringsbolag, Jaf hvilka ett inrättades 1706 och ett 1762, är utan tvifvel af alla nu befintliga den lämp. , ligaste för detta ändamål. 2. Räntefot. Båda bolagen hafva vid ofvannämnda beJräknvingar lagt till grund 4 procents räntefot. Riktigheten af nämnda räntefot motiveras af, T följande: i ) Räntefoten bör å ena sidan hållas så låg Jatt den understiger den i allmänna rörelsen; I gängse räntefoten, på det att bolagen måtte. med säkerhet kunna få de af försäkringstagarne emottagna penningarne utlånade utan: riogaste fara för förlust. Men ä andra sidan; bör densamma, i de försäkrades intresse, icke bållas lägre än behöfligt är, ty eljest skulle, premierna i förhållande till fifräntorna och; lifförsäkringssummorna blifva obehöfligt stora. ; Dessutom får ej förbises, att de inkasserade i proniorna äfven skola betäcka bolagets omostnader, hvilket, etter hvad anställda undersökniogar visat, e: fordrar, att till grund för premieberäkningen lägges en räntefot, som med en half procent understiger den, hvarefter de inflytande medlen kunna göras fullkomligt fruktbärande. Då nu, såvidt erfarenheten hittills gifvit vid handen, detta äfven för framtiden bör låta sig göra efter 42 procents årlig ränta, synes 4 procents räptefot vara den för våra förhållanden mest lämpliga att läggas till grund för premieberäkningar. För jemförelses skull torde böra nämnas, att i Tyskland begagnas för lifförsäkringsrörelsen 4 procents räntefot, efter hvad jag kunnat sluta af de vidlyftiga lfförsäkringstabeller, som för mig varit tillgängliga och! hvilka biifvit efter nämnda räntefot för tyska bolag uträknade af en bland Tyslands för-! nämsta aktuarier dr Heym. —I Englandj 4 i deremot, der räntefoten i allmänhet är något lägre, lära 3 och 3!e procents räntefot ligga till grund för beräkningarne af lifräntor. och premier. ; 3. Lifförsäkringsfonden. Det kapital, som i lifförsäkriogsrörelsen blifvit afsatt för försäkringstagarnas räkning, uppgick i ?Svea? precist till det belopp, som sapvolikhetsberäkningen bestäramer, och i Skandia? öfversteg det detta belopp. Så t. ex. innehade ?Skandia (ifail man räkvar efter 4 procents räntefot) redan i April 1868 den försäkringsfond af 1,494,267 rdr, som först vid 1869 års slut erfordrades, Vid sistnämnda tidpunkt 1869 3!1o var emellertid enligt bokslutet åt försäkringstsgsrnai ?Skandia? garanterad en fond af 1,768,774 rdr. Skilnaden beror derpå, att den nyss aflidne aktnoarien uträknpat försäcrivgstonden etter 3fe i stället för 4 procent, för att, i de försäkrades intresse, giiva åt Skandia:? lifföreäkringsrörelse en ännu större konsolide ring. : 4. Brandförsäkringsfonden. Det premiebelopp, som i brandförsäkringerörelsen blifvit vid räkenskapsårets slut afsatt för försäkringstagarnas räkning, uppgick ; i ?Svea? precist till det belopp, hvartill det ls för den återstående försäkringstiden borde nppgå; i ?Skandia? öfversteg det detta be-! opp. Så t. ex. utgjorde 1869 240 Skandias? brandförsäkringstond rdr............... 410,527, ehuru den enligt beräkning endast . behöft vara...... a ,079. Ofverskottet rdr.. 23,448, är att anse såsom en särskild konsolidering af fonden. I ?Svea? uppgick vid samma tidpunkt brandförsäkringsfonden till 175,943 rdr, eller fullt det belopp, hvartill den enligt beräkning borde uppgå. 5. Lifräntefonden. Det kapital, som vid räkenskapsårets slut blifvit, till beredande af kapital och lifräntor, afsatt för kapitalförsäkringsoch lifräntetagarnas räkning, uppgick i begge bolagen fullt till de belopp, som sannolikhetsberäkningen bestämmer. Lifräntefonden utgjorde 1869 3!;2 i PSkandia?.. sa j : i Svea?. ? 82,863. 6. Grundfond refond. För att mot alla eventueliteter betrygga försäkriogetagarnas rätt, hafva begge bolegen, utom nämnda 3 försäkringsfonder, hvar sin grundfond och hvar sin reserv:ond. ?Skandias? grundfond utgjorde 1869 3!:0l Rdr 14,999,550. reservfond...... 550,723. )1 Sveas? grundfond... ?-10,000,000. 15 ?-— reservfond......... 100.000. 1 a 7. Värdepapper. I Hrsd säkerheten af bolagens värdepapper i a 0 8s d 3 , beträffsr, hafva revisionsberättelserna icke haft nägot att anmärka. 8. Slutomdöme. Af ofvanstående visar sig, att de af försäkrings-akticbolagen Skandia och Svea? vid deras försäkringsrörelse följda grunder äro för försäkringstagarna fullt betryggande, att båda bolagen äro solida och förtjena allmän-l