Aftonbladet – 31 januari 1871, sida 3

nerhet måste ägga an på. Hvad som nu härtill fordras är först och främst direkta jernvägsförbindelser från de större malmfälten till exporthamnar för malmens spridande till trakter med stor tillgång på träkol och vattenkraft, samt dernäst att samtidigt grunda stora jernförädlingsbolag för att i tillräckligt stor skala åstadkomma den eftersökta produkten. Lyckligt är att två på hvarandra följande rika skördar gifvit landet ökad kapitalstyrka och gjutit nytt lifispekulationen. Första uttrycket häraf blef det snabba konstituerandet af flera bolag för anläggande af våra vigtigaste bergslagsbanor, af hvilka man främst måste sätta Sevallaoch Dannemorabanorna, och dernäst jernvägen från Halsberg öfver Motala till Mjölby. De Bessemer-verkstäder, som redan finnas i landet, hafva på senare tid gifvit så goda resultat, att det säkert icke skall saknas medel till blifvande sådana företag, om de hvila på riktiga och sunda principer. Vigtigt är derföre att de framläggas af sakkuniga och erfarna personer, samt att platserna för blifvande verk så väljas, att malm, kol och vattenkraft fås för billigt pris och i stor mängd. Om dessa vilkor uppfyllas, kunna vi täfla med utlandet både i varans godhet och i dess billiga tillverkning. Skada blott att så få ställen finnas, som i alla dessa fall äro riktigt gynnade af läge och naturförhållanden. Till följd af våra goda malmer och våra träkol frambringa vi ett tackjern, som utan omsmältning och ännu i flytande tillstånd direkte användes i Bessemer-ugnen. I Enpgland finnes intet ställe, der detta låter sig göra, ty, ehuru till Bessemer användes dettas bästa tackjern, tillverkadt af Cumberlands Hematit-malmer, så måste det likväl omsmältas. Man har äfven användt svenskt tackjern och funnit sig väl deraf, oaktadt dess högre pris och oaktadt det genom sin svårsmältare natur förorsakar ännu större kostnad vid omsmältningen än det engelska hematit-jernet. Och med allt detta kunna de ändå ej åstadkomma Bessemerjern, en produkt, som till plåt och mycket annat har stora företräden. En annan sak, hvari vi i Sverge hafva en afgjord öfverlägsenhet är vår naturkratt? I intet fall eger vattenkraften så obestridligt företräde som vid Bessemertillverkningen för drifvande af de: tehöfliga blåsmaskinerna. Detta inses också lätt, då man besinnar, att för detta ändamål erfordras en kraft af 500 hästar och deröfver, medan sjelfva processen icke varar. längre än 6 å 10 minuter för hvarje gång. För att då vissa gånger idygpet begagna denna kraft ett fåtal minuter, skulle man i brist på vattenkraft nödgas hålla en 500 hästars ångmaskin uppeldad dygnet om. . Till dessa fördelar, som högst märkbart irverka på tillverkningspriset, kunna vi äfven lägga ett mindre behof af det dyrbara spegeljernet samt; hvad mer är, att våra arbetslöner ställa sig nära en tredjedel billigare än Englands. En olägenhet möter här likasom öfverallt, att det till en början är brist på vana arbetare, men detta afbjelpes snart, då vårt folk är fullt ut lika mottagligt för undervisning som andra länders och utan svårigbet uppnår samma arbetsskicklighet. Granska vi åter det nu brukliga sättet att frambringa det svenska stångjernet, så finner mar, att långtifrån att hafva några ekonomiska fördelar vid tillverkningen, tvärtom allt bidrager till att fördyra densamma, hvarföre det är helt naturligt att vår jernhand-: tering häri måste ligga under och ej kan täfla med utlandets billiga priser. Vi böra derföre också begagna oss af den fördel vi ega, att i Bessemertillverkoingen icke blott kunna täfla utan äfven vara äfverlägsna. Såsom vi visat, är det redan förut stora behoivet af Bessemerräls nu mångdubbladt, och det är, samt blir ännu mera efter freden, ! till Sverige som utlandet kastar sina blickar j för att fylla sina behof af denna produkt. ! Nu, om någonsin, är tiden ione för svenska jernfabrikanter och kapitalister att med förenade krafter gripa verket an och begagnoa ett tillfälle, som, om det försammeas, aldrig) mera torde återkomma. ERNER