— Bedes rum genom ucn andra dörren, anmärkte Frank. Ja, men du glömmer Frank, att ingen af våra skrifvare hade kännedom om att yexeln blifvit undertecknad och sedan lagd på denna plats. Jag har anmodat en polisman att infiona sig. Den nyss anlända posten låg framför mr Greatorex och enligt sin vana såg han siter utanskriften på brefven ott i sender, innan han öppnade dem. Ett som var adresseradt till Bede var påtecknadt med orden aprivato å båda sidor. Han sköt det fram till sonen. Bede bröt brefvet. Det hade ett inre kuvert försegladt och med samma påskrift som det yttre. Frank, som stod nära brodern, kunde se att sjelfva brefvet endast innehöll några få rader, men nästan i samma ögonblick kramade Bede skrifvelsen tillsammans och stoppade den i fickan. Frank skrattade. Din korrespondent har tagit sina försigtighetsmått, Bede; fruktade han -måhända att din hustra — Yttrandet var ämnadt som skämt, men blef icke afslatadt. Bede sågs färdig att lemna rummet, men hans fång var vacklande, hans ansigte blekt och bar ett uttryck af fruktan. Frank såg efter honom utan att yttra något vidare. ; Hvad var det? frågade mr Greatorex, i det han såg upp förvånad öfver den plötsliga tystnaden. Jag vet inte, sade Frank, men Bede såg alldeles handfallen ut sedan han läst sitt bref. Det måtte hafva varit någon dålig nyhet. Då kan man man vara säker på att det var något som rörde hans hustru, sade mr Greatorex med allvar. 2 oven om vexelns försvinnande var som eu Sskelsg för mr Bedes skrifvare, hvar och en för sig rann CCÄNDipgen pbobaglig, Kas