Aftonbladet – 27 januari 1871, sida 2

Article Image
ocj iga franska folket med efterföljansvärd pa-ib riotism kämpar för sitt fäåernesiand glöm-? na de välgerningar fribeten i Europa har tt tacka detia folk för (starka bifallsrop); ag behöfver här ej dröja vid de stolta minena från 1789 eller vid de sorgliga tider då i upplefde beslaten i Carlsbad. kongressen it Proppau och Laibach och don Wienska tillwkten, då den tyska pationen efter beigen sjönk red i en slö, dödsliknande areor hon beständigt endast rycktes pp genom någon lysande handiing af det ranska folket (bravo!). Detta borde man hågkomma i ett ögonblick då orsaken till .rigets hårdnackenhet ej blott kan förklaras af att man vill betrygga Tysklands omide, utan äfven sökas i de tendenser som vilja påtvingadet franska folket så hårda fredsvilkor. Kurandal varnade derefter Preusson för en eröftingspolitik som slutligen måto föra till ett krig med Österrike. Han ittalade sina bekymmer för Tysklands framid efter kriget, då det sannolikt skulle hemfalla under reaktionen och militärdespotismen. Österrike skulle, liksom 1816, uppmanas att deltaga i donna reaktion och att afsluta en ny helig allians; men han varnada regeringen för att gå i denna snara. Österrike måste bevara frihetenp.. I Ungern äro sympatierna afgjordt på Frankrikes sida, liksom man der med misstrogna blickar betraktar stegen till inledande at en Österrikisk-preussisk allians. Denna stämning har vid fera tillfällen fannit uttryck på den ungerska riksdagen, och nu senast i den interpellation som en af underhusets medlemmar, Georg. Stratimirowies, stält till ministerpresidenten, grefve Andrassy. BStratimi-. rowics frågade: Om den ungerska regeringen ! utöfvat något inflytsnåe på det nyligen för-1 siggårgna bårmandet mellan Österrike och l. Preussen, och i detta fal! hvilket, samt burn. långt detta närmande sträcker sig; om Urgerns regering är betänkt på atti tid vidtaga åtgärder mot de tsror som den germagpismens utbredning till Ungern och dessi grannfelk, hvilken af ett sådent förburdi mäste bli on nödvändig följd, för med gig, och om bon slutligen, för den händelse det blir oundvikligt, vill verka derbän att af detta närmande intet men tppstår för det franska folkets frihetskamp och från vår sida ingen illojal pression utöfvas på utgången af deana kamp till Prenssens förmån? — Ett telegram från Pest bringar oss nu Andressys svar på denna interpellation. Vi hänvisa dertill. I bref från Borlin till Wientidningar uttslas en stark oro öfver de ofartliga förlnster som kriget fortfarande tillskyndar Tyskland. Krigets uväntade utsträckning och offer heter det i ett eådant af den 18 Januari — öfverstiga all beräkning. Om det är sannt att dessa senaste veckor åter skaffat 0ss 30,000 fångar på halsen, så gå våra egna förluster för samma tid väl upp till åtminstone en tredjedel af denna siffrs. Redan i vid tidey efter Sedan sades det: Vi segra ihjäl ossa, Hvad ska!l man då nu säga! — Att man här känver et djupt bebof alfred, isar den omständigheten att man på det gaste bemödar sig att på fredlig väg bilägga alla andra med en konflikt hotande frågor. Så avtsga både Luxembourgoch Svarta hafsfrågorna allt mildare former Sjelfva kejsarupphöjelsen har ej förmått i Borlin tysta denna oro och framkalla någon entusiasm. Det parlamgntariska jublandet,, skrifver samme korrespondent, är hittills det enda synbara resultatet af kejsarproklamationen. De flygande bokbandiarne sprängde dermed kriog gatorna, men fanno endast ringa efsättniog, och det af landtdagshusen gifua exemplet med fanuthängaing endast få efterföljare. Maa är här temligen kall för kejsaren och riket och till någon feststämnivg öfverhufvud alldeles för 2livarsam. Det enda staden skell göra är attlåta siva kommucalfollmäktige antaga en adress, com en deputation skall ötverföra till Versailles. För öfrigt förblir Beriin fullkomligt nyktert gent emot rangförbättringen.. Ett oss tillhandakorimet nuvmer af Le Temps meddeler nu in extezso den af oss förut i s2mmandrag återgifna kollektiva protest gom de främrande sändebuden i Paris afgifvit mot bombardementet. Den är af följznde lydelse: Till hans excellens hr grefve Bismarck-Schönhausen, kansler för Nordtyska förbandet, i Vergailleg. Herr grefve! Sedan flere dagar hafva bomber i stort antal, slungade från platser, besatta at de krigförande makterna, framträngt till det inre af Paris. Qvinnor, barn och sjuka bafva blifvit träffade: Bland offren tillhöra flera neutrala stater. För personer af alla nationaliteter, som befinna sig i Paris, sväfva lif och egendom ständigt i fara. Dessa händelser hafva inträffat, utan att undertecknade, af hvilka de flesta för ögonblicket ej hafva annan uppgift i Paris än att vaka öfver sina resp. nationaliteters säkerhet och intressen, hafva blifvit genom en föregående förklaring satta itillfälle att försvara dessa mot d2 faror, af hvilka de äro hotade, och som den öfverlägsna styrkans skäl, särskildt de hinder som af de krigförande makI terna blifvit lagda mot deras aflägsnande, hindrat : dem att undandraga sig. Gentemot händelser af så allvarsam karakter hafva de medlemmar af diplomatiska kåren, som för närvarande befinna sig i Paris, och med Kvilka i frånvaro af deras respektive ambassader och.legationer, hafva förenat sig nedanskrifne medlemmar af konsulatkåren, ansett nödvändigt att ikäns: lan af sin ansvarighet inför hvar sin regering och i kraft af den pligt dem mot deras nationer åligger, rädföra sig öfver de beslut som böra fattas. Dessa öfverläggningar hafva fört undertecknade till följande enstämmiga beslut: att fordra det, i: öfverensstämmelse med folkrättens erkända grundsatser och bruk, åtgärder må blifva vidtagna för att sätta deras landsmän och dessas egendom i säkerhet. Uttryckande vår fasta förhoppning, att Eders excellens benäget ville hos de militära myndigheterna förorda deras begäran, begagna undertecks nade detta tillfälle att bedja Eders excellens mottaga försäkribgarne om deras utmärktaste högakt-: ning. H 3 DO ya res Aj: PY KA RR BT AO AA FA TA Ar mn Paris den 13 Januari 1871. Kern, minister för schweiziska förbundet; baron i Adeisvärd, Sveriges och Norges minister; grefve: Molike Hvitfeldt, minister för Danmark; baron: B-yens, minister för Belgien; baron de Zuylen de I Nyvelt, minister för Nederländerna; Washburne, minister för Förenta Staterna; Ballivian de Roxas, minister för Bolivia; hertigen af Aqvaviva, chargå : faffaires för San Marino och Monaco; H. En-; riquo Luiz Ratton, charg Vaffaires för re OR af Brasilien; Julio Thirion, interims chargå Waffaires för republiken San Domingo; IHusny, roilitärsttanhå anh phargå Plaffrirag för Tnrkiat: Fansoet

27 januari 1871, sida 2

Thumbnail