, OCR TSV VELULVTS SAVUCINIATR VI BUTT HS dersökning af den frågan, hurnvida vi hädanefter kunna vara belåtna med ett fältartillerbestående af framladdnvings-gjutjernskanoner eller huruvida vi ej, likasom öfriga land, mäste återgå till bronskanoner, och likasom: Tyskland, Belgien, Ryssland och det republikanska Frankrike, antaga bakladdningssystemet, för att erhålla samma träffsäkerhet som våra fiender och för att komma ifrån den tunga och oviga materiel, vi nu hafva. Det är dock ej nog att hafva folket vaenöfvadt och ordnadt till striden samt att afva sörjt för, att vapen icke fattas hvarken vid början af ett krig eller under dess fortgång; till förberedelsen af landets försvar höra dessutom anskaffning af all den materiel, beklädnad och utr-dning, som kan vara nödvändig, samt förberedande anstalter för att underlätta armåns provianteripg på sådana punkter, der den sannolikast kan komma att användas, och der provianteringen möter de största svårigheterna; och dertill hörer äfven, att man på förhand uppgjort en plan för försvaret och efter denna plan bestämt sättet för armens och flottans användning, och att ran bestämt de lämpligaste punkterna för befästningars och depoters anläggniog samt de förmånligaste riktningarne för jernvägarnes sträckning. le Vid betraktandet af dessa förtållanden är det ej vår afsigt att inlåta oss på em mängd olika kombinationer, med trurpers opyställning på olika ställen efter olika antagannen, ty allt detta hörer till generalstabens studier, men det kan ej vara till någon särdeles nytta för allmänheten; och vi göra det så mycket mindre, som vi äro förvissade, att af hundrade olika antaganden, som kunnat göras, intet enda kommer att fullkomligt öfverensstämma med förhållandena vid utbrottet af ett krig. Hvartill skola vi då använda vår flotta? På denna fråga finna vi intet annat svar än det: att skydda Stockholms skärgård, spärra inloppet till Mälaren och hindra en fiendtisg landstigning uti Södertörn och den närmast hufvudstaden belägna delen af Roslagen, att om möjligt utvidga denna verksamhet ända till Gefle och Söderköping, hvilket vi dock endast betrakta såsom ett mål, till hvilket vi böra sträfva; att skydda inloppet till Christiania, gatit ett om möjligt söka bidraga till förhindrandet af en verksam blokad af de förenade rikenas kuster. Något annat svar kunna vi ej gifva. Att förbindra eo fiendtlig landstigning öfverallt på den långa kuststräckan från Haparanda till Warapgerfjors, dertill kan vår flotta aldrig blifva tillräcklig, hora stort hopp man ock må fästa vid minors och minfartygs användande. Den som vill betäcka allt, förlorar allt, är en gammal regel, mot hvilken man aldrig ostraffadt har hratit. Kan den svenska flottan försvara Stockholms skärgård, så är det allt hvad som kan begäras af densamma; men ett sådant resultat af dess verksamhet vore ock af en ofantlig vigt för hela landets försvar, under det att, efter nuvarande förhållanden, den del af flottan, som af en fiende komme att instängas i Carlskrona, ginge för försvaret helt och hållet förlorad, hvarjemte bibehållandet af Carlskrona, såsom befästad örlogshamn, kommer att i fredstid sluka ganska bes v dliga sammor både på 4:de och 5:te hufvudtitlarno — summor, hvilka långt bättre kunna användas för stärkandet af vårt försvar. Ett sådant resultat af flottans verksamhet, som det vi önska, är ej heller omöjligt att ernå eller hvilande blott och bart på ett löst hugskott. Betrakta endast Sveriges karta, och denna oräkneliga mängd ar öar och skär, som finnes mellan Gefle och Södeiköping, skall genast framstå såsom lika många svårigheter för en fiende vid hans försök att emellan dessa söka sig väg till svenska kusten. Anlägg befästningar på dessa öar, der det kan vara behöfligt; gör allting redo till minors och stängsels utläggande uti de farleder, en fiende kan begagna, och låt hela svenska flottan, bestående af dertill lämpliga fartyg, användas till dessa befästningars understöd samt till dessa minors och stängselliniers bevakning; och vi äro öfvertygade att den skall kunna lyckas i sitt förehafvande. Till detta är dock nödvändigt, att hela denna krigsskådeplats i tid förberedes, så att befästman minor och fartyg med allt :bvad för dem Banv.Yes äfven finnes på sina behöiga platser, der av behöfvas; och dertill är ifven nödväridigt, att Ino? detta område sålana farleder upptagas till beböfligt djup, som för den egna flottans förflyttmag från len epa punkten till den andra bebölva tagas i anspråk. Ett af de vigtigaste arbetena för förberedelsen af Stockholms skärgårds försvar är derföre upprensningen af Baggensstäket, emedan det endast derigenon kan blifva möjligt för nottan att efter sig företeende omständigheter vända Sig mot hvilken punkt af skärgården som helst, under det den annars såväl för utfall som återtåg a. inskränkt till n enda farled, den förbi Waxholm Och Rindö, hvilket alltid måste komma att verka I bögsta grad hämmande på dess användande och göra hvarje aktivt uppträdande af densamma nära nog omöjligt. Vi veta väl, att ännu en utfallsport fiones, nemligen genom Södertelje kanal, men denna har ej samma fördel, som den genom Baggensstäket, dels derför utt utloppet ur Söderteljeviken ej är skydladt af ett framför liggande bälte utaf öar ch skär, såsom utloppet ur Baggensfjärden, ch dels derför, att ett utfall genom Södereljeviken, hvilket under vissa omständigheer kan vara fördelaktigt, dock är svårara utt utföra än ett utfall genom Baggensc åket, medan det tager längre tid, emedan slussarne rid Stockholm och Södertelge, hvilka skola vasseras, icke tillåta en genomfart af våra nonitorer, och slutligen emedan det meraafägsnar flottan från centralpunkten för skärvårdens försvar, Waxholm, hvilket alltid mä te betraktas såsom en olägenhet. Det må j heller förglömmas, att flottan aldrig ka idraga till förhindrandet af ena fiandes upp-egliog till Erstaviken, så länge ej Baggenstäket är upprensadt, och så länge den ej ret sig, i händelse af motgång, hafva en säker reträtt genom denna farled; och vi anse leremot, att en fiende svårligen kan våga örsöket att vilja intränga i denna del af kärgården, om försvaret af densamma blifvit å ordnadt, som vi här ofvan hafva föreslait. (Forts.) ae Rad a a rs oc LA