Aftonbladet – 24 januari 1871, sida 3

AGAVE VARVEN Andra kammaren. Öfverläggniögen öm statsrerks: propositionen. Hr Mankell, som öppnade öfverläggningen, sade sig hafva vid genomläsandet af den k. propositionen häpnat öfver de stora anslag, som blifvit be. gärda, utan att några besparingar, värda att tala om, blifvit föreslagna Något Helt annat hade man verkligen väntat och svenöka folket tål ej efter de i ekonomiskt hänseende svåra år, det se: nast upplefrat, ökade skattebördor, Enligt tal:s åsiat. här heten för land förgrarade artementet bandlat inkonstitutioneit, Feet ntt an slaget till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena måtte ökas med 150;000 rdr, emedan Riksdagen redan en gång bestämdt afslagit en liknande begäran. Öfriga anslag å fjerde hufvudtiteln vöro tilltagha i den skala, att man deraf kinde taga sig atiledning interpellera hr krigåministern,. KutuYida krigsfara verkligen fore för händeii. Tal. påpöksde det märktärdigg dör uti, att en stor del af det för armen äskade anslaget grundar sig på ett förslag till armens omorganisation, hvilket ännu icke är för riksdagen framlagdt, ännu mindre antaget. Detta sätt att tillvägagåhäntyder :på en säkerhet i afseende på utgången af detta förslag, hvilken fore ganska remarkabel. Emellertid vöre det af vigt att ätatsutskottet ser sig väl före. Det föreslagna lånet måste tal, gilla likasom han ansåg lämpligt att det skulle amorteras genom direkt beskattning, men han betviflade att alla de för armåns behof gjorda enslagsfördringatne verkligen vore nödvändiga. Så ex kände eöligt talis åsigt för landtstormenö Behof tillsvidate. användas de gevar ar äldre mödellet, vi redän egå, ocH Hvilka lätteligen kunna förändras till bakladdningsgevär. Med anledning af det för fortifikationsbehofs begärda anslaget af 7,293,760 rär ihäste tal. beklaga; ätt någon , Bestämd Plan ipt vårt befästningsväsende ännu icke ar uppgjörd: Med Aflaggahdet äf depot och befästningar i Norrland torde kull Uppskjutas ännu någon tid. Anslaget för intendenturbehof komma tal. att ror sia del bifalla. Icke så den million, som begäres till kasernbyggnad a Svea artilleriregemente, emedan det vore i högsta grad oförsigtigt bygga några etablissementer i hufvudstaden så långe dönsämma itke är hefästad. Hvad det föreslagna lånet beträffar, bör riksdagen icke lemna från sig dispositionsrätten öfver detsamma utan förbehålla sig rättighet att vid hvarje rikedag bestämma huru mycket som får användas. Det är vissefligen nationens pligt att under sådana förhållanden, som de nuivarandö, tinförkasta sig de största uppoffringar, men den bör på samma gång ega någon garanti för att, hvad den sålunda offrar, blir på ett ändamöälsenligt sätt användt och i sådant afseende mäste man i främsta rummet se till, ätt armån erhåller skickliga och kunniga officerare. För detta ändamål återstår inom vårt land ännu mycket att göra. Ett af de förnämsta medlen att få en god officerskår är införandet af ett ändamålsenligare befordringssätt än det, som nu hos oss följes. Hufvudvilkoret för tryggandet af vär sjelfständighet vore dock, att folket är belåtet med de bestående sambhällsinstitutionerna, så att det med glädje och håg kan gå till fåderneslandets försvar. Detta vore för närvarande beklagligtvis icke förhållandet i Sverige. Vi finge derföre icke lemna obeaktadt de tillbakasatta folkklassernas fordran på utveckling i alla riktningar; och torde vppmärksamheten isynnerhet böra riktas på folkskolan och religionsundervisningen inom densamma. Skatterna måste jemnare fördelas och likhet inför lagen beredas alla medborgare likasom de obemedlade klassernas med skäl framställda anspråk på en mera utsträckt rösträtt måste hörsammas. Vill man icke gå dessa klassers önskningar till mötes, skall man i farans stund förgäfves anropa dem om hjelp. Statsrådet Bergström. Den första fråga, man man ined anledning af hr Mankells ord har anledning att göra sig, är: handlar regeringen inkonstitutionelt, då hon föreslår folkets representanter att bevilja medel till betäckande af den brist, som uppstått inom en eller annan förvaltningsgren? På denna fråga måste dock följa ett nekande svar, Det vore en sanning att regeringen afsett det begärda anslaget för krigsrustningar och detta med skäl, ty ett krig kan ju, sådant som tillståndet nu är i Europa, komma när som helst. Man bör icke allenast tala om sin beredvillighet att göra uppoffringar, utan äfven visa den i handling. Hade icke regeringen varit öfvertygad om nödvändigheten af att förstärka landets försvarskrafter, skulle icke förslaget kommit i fråga. Skall endast det land, der alla medborgare äro fullt belåtna med sin ställning, försvara sig, så kommer intet land att göra det. ty något sådant finnes ej. Hr Jöns Pehrsson. Tealaren fann den nu föreliggande k. propositionen temligen lik gina föregångare. Det vore en naturlig sak att nya behof uppstå, men just derföre vore det så mycket angelägnare ätt tillse, huruvida icke en del äldre anslag kunde försvinna. Något sådant bemödande kunde dock icke spåras i den k. propositionen. Tal. medgaf att tiderna vore sådana, att vi måste göra allt för vårt försvarsväsendes förbättrande, men förklarade ock, att han måste på det bestämdaste motstätta sig hvarje organisationsförslag, som är bygdt Jå indelningsverkets grund. Vid flere af de begärda anslagssummorna vore anmärkningar att göra, exempelvis anslaget till beväringens beklädnad. Stora besparingar skulle nemligen uppstå derigenom att beväringen tillätes sjelf förse sig med kläder efter en viss antagen modell, ty då skulle icke såsom nu är fallet, stora förräder af beväringens mundering multna bort. Många andra anmärkningar vore visserligen att göra mot den k. propositionen, men tal. ansåg ej lämpligt att framställa dem nu, vid remissen af densamma. (Forts. följer.) Åse