Aftonbladet – 23 januari 1871, sida 3

dertill göra sig fullt duglig, utan att han derför erhåller någon särskild betalning. Viha tillräckligt (i 22:s häftet af denna tidskrift för 1870, Kriget mellan Tyskland och Frankrike, XIV) uttalat våra åsigter om den allmänna värnepligtens betydelse för ett folk, för att dermed vidare uppehålla oss, och vi vilja här endast tillägga, att vi äro fullt förvissade att många af dem, som med ifver yrka på indelniogsverkets bibehållande och förbättrande, utan afsakoad skulle se det försvinna, endast de voro öfvertygade att sven. ska folkets representanter, i stället för denpå institution, som alltid tillförsäkrar landet en talrik stam af godt och utvaldt manskap för en folkbeväpning, vore villige att pålägga det de nödvändiga uppoffringar, som en organisation, grundad på allmän värnepligt, såsom t. ex. den preussiska med några modifikationer i afseende på tjenstetiden eller den danska, oundvikligen kräfver såväl i afseende på tid som penningar. Men är då denna styrka verkligen tillräcklig till landets försvar mot hvilken fiende som helst, skall man utan tvifvel fråga? Vi för vår del svara obstingadt ja, och detta oaktadt kriget 1870 visat, att en vida betydligare styrka blifviticke allenast kesegrad utan krossad och släpad i fångenskap at de väldiga härmassor; Tyskland fört i strides mot Frankrike. Vi anhålla dervid att få fästa uppmärksamheten på vårt läge, som tvingar en eröfrare att antingen, öfver hafvet eller Haparanda söka sig en väg in uti vårt land. På den senare vägen kunna ej härmassor framvältras i anseende till landets fattigdom och bristen på kommunikationer, och decna väg kunna vi äfven derföre lemna utan allt afseende, då det är fråga om att betrygga oss emot en eröfrare, som med sina härmassor skulle vilja öfversvämma vår land. Han måste alltid föra sin bufvudstyrka öfver hafvet och öfver detta hafva alla sina förbindelser med eget land, och just deruti se vi en af de förnämsta orsakerna för de förenade rikera att med lugn emotse hvarje sådant anfäll, visa att det kan afvisas, endast alla nödiga försvarsanstalter i tid blifvit förberedda. (Forts.)