Aftonbladet – 21 januari 1871, sida 2

ina kapitaler på företag af den sistnämnda orten, vilja vi visserligen äfven anbefalla förf:s ok för inhemtande af upplysning om verkiga beskaffenheten af dylika affärer, men våga dock hoppas för densamma inom vårt and en bättre läsekrets, åt hvilken den härmed vare på det varmaste rekommenderad. — Hydrografiska kartor öfver delar af Skåne, upprättade genom hushållssällskapets försorg, hafva under hösten förevisats i Stockholm i landtbruksakademiens hus och förut blifvit omnämnda. De äro af så stor vigt, att de, ehuru. blott handritade och ej i tryck mångfaldigade, böra offentligt granskas, synnerligast med hänsyn till en önskvärd spridning af en graverad öfversigtskarta. Denna ännu blott i ett exemplar ritade öfversigtskarta är sammandragen i skalan 1 : 20,000 och omfattar en stor del af Luggude härad. Den vpptager nivå-kurvor med tre fots eqvidistans, eller, hvardagligt förklaradt, de nya stränder som skulle bildas, om Öresunds yta undan för undan stege tre fot ända till landets högsta bergtoppar. Dessa nivåkurvor äro bestämda med atvägningsinstrument, och dylika arbetens dyrhet gör att slika kartor äro sällsynta. Förut har jag endast anmält en enda sådan karta af agronomen Westin, ganska förtjenstfull, men vida obetydligare än den nu anmälda. På statens bekostnad är ett sådant kartverk upprättadt öfver Stockholms omgifningar af topografiska kåren, men detta kartverk, ett mästerstycke af noggrannhet och prydlighet, är blott handritedt och får ej offentliggöras. På nu förevarande karts äro derjemte vattendelarne eller gränserna mellan de olika dalarne (bassinerna, vattenområdena) uppdragna. Dessutom finnas eganderättsgränser (byoch hemmansgränser), men ej gränser för olika egoslag. Om lämpligheten af be nämningen hydrografisk karta kunna alltså tankarne vara delade, och höjdkarta, nivåkarta, afvägningskarta, arkologisk karta eller kanske agronomisk karta vore lämpligare namn. Det är betecknande att öfversigtskartan, lika litet som specialerna till densamrba, icke upptager olika egoslag, ehuru ett hushållssällskap låtit upprätta dem af en agronom Philip Åkerman och en ovanligt skicklig landtmätare och agronom, hr Gaust. Th. Oisson, ritat ölversigtskaitanx dock uteslutande ekonomisk och afsedd för praktiskt ländtbroksbehof. Man har alitså klart och riktigt tänkt sig att en karta, afsedd fören. framtid och icke för ögonblicket, endast bör redovisa för under längrestider bestående förhållanden. Sådåna äro nivåkurvor, vattendelare och eganderättsgränser, men icke egoslagsgränser, hvilka oupphörligen förändras och mer tillhöra sifferstatistiken. än kartan. Vanan att se landtmätarekartor, hvilka alla göras för ett stundens behof och måste för detta ändamål upptaga eller för en gång fästa rörliga förbållanden, har gjort att vederbörande med. ett ekonomiskt kartverk tänkt sig endast sammandragna landtmätarekartor. Utgifvsndet af sådana kartor som den nu anmälda vore för staten ett värdigare och nyttigare verk än de ännu utkommande ekonomiska häradskartorna. Ett hushållssällskap har nu visat staten rätta spåret, och önskligt Vore: att samma bushållssällskap icke tröttnade utan fortsatte och genom sitt vackra föredöme lockade andra hushållesällskap till efterföljd. Onekligen äro sådana verk mer kommunernas egen än statens sak, enär staI tens behof af dylika uppgifter är vida mindre än hvarje kommuns samt staten Omöjli-gen kan samtidigt och rättvist tylla alla olika kommuners olika behof. Det är sä mycket mer af vigt att anmärka detta förhållande, som staten för närvarande. tillämpar alldeles oriktiga grundsatser för jordbruks-statistiska uppgifters samlande genom I kartor, och kommunerna deraf förledas att. I glömma egua verkliga behof för det falska hoppet att snart få dem fylida af staten under det de dock få skatta för att tylla en annan kommuns behof. E Om kartans tekniska utförsnde kan sägas att det är särdeles vackert. Dock är kärtan svårfattlig derföre att höjdsiffror ej äro nog tätt ekrifna på kurvorna, hvilka utom dess bort vara heldragna i stället för prickade. Hufvudvattendragen äro, såsom vanligen på landtmätarekartor och på de ekonomiska häradskartorna, alldeles för svagt och otyd-ligt utmärkta. Namnen på socknar äro för stora, men vattendragens pamn äro. för sruä. En höjskarta eller hydrografisk karta fordrar nemligen ett helt annat ritsätt än en landtmätarekarta, och den unge riteren, på hvars duglighet jag förr sett utmärkta prof, borde till förebild ha tagit den graverade höjdkartan öfver Köbenhavns Ömegu, eller dex ännu vackrare handritade höjdkartan öfver Stockholms omgifningar af topografiska kären. Detta nämnes nu endast för möjligheten af en blifvande gravering, hvarmed hos hål!ssällskapet skulle värdigt kröna sitt vackia verk. B-d. Ny dansk och norsk litteratur.