Aftonbladet – 20 januari 1871, sida 2

öder om staden, ga mycket metodiskt tilläga. Hvarje kanon i de 24 särskilda baterierna afskjuter ett skott hvar femte miut, hvilket gör 1728 skott i timmen, eller mkring 29 i minuten, om man räknar hvarje atteri till 6 kanoner. Skotten riktas efter mständigheterna mot fästena eller staden. krigsrådet uti Versailles lär man ha belutit att med all kraft beskjuta sjelfva stalen — icke för att sätta densamma i brand, vilket ej skulle lyckas utan tillbjelp af särleles stark blåst — utan för att förstöra de örnämsta byggnaderna. För detta ändamål ridtagas förberedelser att uppkasta nya baterier. Grefve Moltke lär betonat nödväniigheten af vidtagandet af ytterligare åtgärler. I början var han emot ett bombardenent, som enligt Bismarcks tanke genast borde ha blifvit vidtaget. Generalen trodde, tt ett sådant skulle kosta tyska armön 1000 nan för hvarje dag. Bismarck ansåg, att örlusten sannolikt skulle blifva mycket rinsa, och att Paris eröfring, till och med dyrköpt, skulle medföra en besparing af menniskolit i jemförelse med ett långsamt krig. Måhända är det grefve Bismarcks ifriga opposition mot det preussiska militärkabinetbet, som gjort att förbundskanslern blifvit fullkomligt utesluten från rådplägningarne. Händelsernas gång har visat, att den store diplomaten hade rätt och den store strategen orätt. Tyskarnes förluster i batterierna ha varit obetydligs, men förmodiigen skola de ökas, då de komma närmare staden. Grefve Moltke skall ha beslutit att utsätta flera af Paris vigtigaste byggnader, öfver hvilka hela nationen är stolt, för elden från sina kanoner, och han skall troligen verkställa denna plan, såvida ej belägringsarbetena stöta på väsentliga hinder. För ögonblicket lägger temperaturen stora svärigheter i vägen. Det är omöjligt att framrycka, då marken är frusen till ett par fots djup, isynnerhet då manskapet nödgas arbeta i betäckta ställpingar och nattetid. Paralleler, som under vanliga förhållanden kunde avläggas under loppet af åtta dagar, foråra nu minst tre veckor. Dessutom är hela trakten betäckt med is. Infanteristerna hysa i allmänhet stora föreställningar om artilleriets förmåga, hvarföre lätt missnöje uppstår inom hären, då den ej får höra talss om några framstående resultat. Fransmännen bruka flytta sina kanoner, så snart en koncentrerad eld öppnas mot någon, Preussarne passa noga på, hvarifrån en fransk kanon börjar skjuta, och rikta då deremot eld från särskilda batterier. En af de märkligaste företeelserna. vid den nuvarande artilleristriden är den roll, som enceiaten (Paris inre mur) spelar, och: den försvarsstyrka, som den besitter. Dem 7 dennes t. ex. underhölls från fästet Montrouge och enceioten en mycket häftig eld, under det att Issy, Vanves och Clamarts jernbanstation voro fullkomligt tysta och gömde sin eld till natten eller följande morgon. De franska batterierna vid Point du jour ha visat sig högst obehagliga för tyskarne. För att kunna verkställa sina planer måste belägrarne uppkasta nya verk till höger och venster om sin nuvarande linie. Det franska batteriet vid Vilejuif håller sig; lugnt, men det är troligt att dat följer sam-ma taktik som de öfriga franska fästena. -— En nattlig rekognosceriog i riktning mot Mont Valerien har medfört visshet om, att fransmännens sappörer arbeta sig fram under jorden i riktning af S:t Cloud, och att de äro. långt närmare, än hvad man trott, hvarför: nu också anläggas kontreapprocher, hvarigenom begge fienderna omsider föras tätt tilk hvarandra. Förliden natt underhölls en jemm: gevärseld längs hela förpostlinien, och de franska tirajjörerna kommo smygande för attt finna någon svag punkt. Det är dock egsan nolikt, att detta skall lyckas dem. Tyskarnes linier äro på många ställen skyddåade af en tredubbel rad af uppkastade förskansnin-gar och löpgrafvar. En baiersk officer tog den 8 dennes en fetografisk afbildning af fästet Vanves, och man: fann dervid, att tästets yttermurar lidit 3e— tydande skador. Nämnda fäste skickade dem 9 d:s endast projektiler ur mindre kanoner än dagarne förut, hvilket endast derigenom kan förklaras, att det gröfre artilleriet blifvit bortfördt från fästet. Om verkningarne af bombarderingen med-dela de senaste ballongbrefven nägra ytterli-gare detaljer. Många boniber ha skadat hu-sen utvändigt, utan att anställa synnerlig för-. störing eller såra någon menniska. En gräfde: så djupt ned sig på gatan Gay-Lussac, attt nan har uppskottat jorden 6 fot djupt utsm att finna rätt på den. På Rae dEnfer slog en bomb ned utanför en vinkällare, och vå. rade flere personer temligen svårt, En af dem, en trädgårdsmästare från trakten omkring Paris, blef dödligt sårad. Han ver blott 33 år gammal och efteriemw nar en ung enka på 19 år med två bara, På samma sata slog en bomb ia iförsta jåningen; skakningen var så stark, att allv möbler i våningen bokstafligen splittrades . Ena bomb, som nedföll i Luxembourgträd sården, gräfde sig ned i marken, gjorde de på ett nytt hopp på 00 fot, ryckte med sig tre gatstenar, explolerade och sårade svåö st två fruntimmer, mor och dotter. På xue S:t Jacques söndersplittade en bomb en fyra våningar hög vägg, xploderade derefter på stenläggningen, och tyckena ogo sönder fönsterluckor och rutor 6 hus, På Rue de Vanves slog en knla in ARÖU, våningen på ett hus, gick genom detta ch exploderade i ett rum i ett angränsande us, der en fru och hennes båda döttrar beurimo sig, utan att dock skada dem. Blott Fen ena dottern erhöll en obetydlig skråma i ansigtet. På Boulevard Port-Royal slog en bomb inien snickares bostad mellan två barns vaggor och exploderade i rummet. Modren lade dit, hon tror sig blott skola finna två ik, men endast det 2ca barnet bade erhållit ett lindrigt sår. I Fauborg S:t Jacques slog 2 bomb kl. 2 på natten in i en entresolvåning. Den träffade sängen, i hvilken en person låg, lemnade denne oskadad och slog ned den derunder belägna handelsboden, der den ögestörde allt. Från Paris. Daily News belägrade korrespondent, Henry La bouchere, ger i sina dagboksanteekningar örjande skildring af de vedervärdigheter han