Aftonbladet – 17 januari 1871, sida 2

ning af bränvin 1 och för detsammas beskattning, hvilken af den bekanta fabriksfirman Siemens Halske i Berlin blifvit konstruerad. Flera olika systemer hade användts för bränvinsbränningens beskattande. I Baiern och Wiirtemberg grundades denna skatt på de råämnen som till bränvinsbränningen användes. I Baden och Ryssland erlades skatten efter pannrymden. I Preussen, Danmark, Holland, Belgien, m. fl. beräknades skatten efter mäskrummets beskaffenhet och i Sveirge, Norge, Finland, England och Frankrike erlades skatt för det producerade bränvinet. Sistnämnda beskattningsmetod är obestridligt den mest rättvisa och rationella; men den är emellertid vid tillämpningen förenad med flera tekniska svårigheter och sådana som kunna framkallas af den egna fördelen. Man hade också hos oss klagat deröfver att kontrollen, särdeles vid de många mindre brännerierna, blef allt för kostsam och erfarenheten hade visat att den icke lemnade ett fullt tillfredsställande resultat. Det var bland annat icke möjligt att kunna erhålla ett stort antal lika noggranna kontrollörer. Man hade visserligen konstruerat en mängd apparater för bränvinets mätning och profning; men de hade i ett eller annat afseende befunnits otillfredsställande. Emellertid hade det nu lyckats den skicklige teknikern Siemens (som äfven tillverkar de nu allmänt brukliga telegrafapparaterna) att efter 15 års arbete konstruera en bränvinsmätningsapparat i hög grad sinnrik, och hvilken lemnade ett särdeles tillfredsställande resultat. För att blifva förvissad om apparaten verkligen var förtjent af de ampla loford, som tilldelats den i Preussen, hade Friherre Fock begärt och erhållit K. M:ts bifall att införskrifva en sådan, hvilket också skett ech när den hitkom inställde sig herr Siemens sjelf för att veta huru apparaten skulle uppsättas och användas. Den förevisades nu i akademien och blef af frih. Fock beskrifven, dervid framhölls huru hr Siemens, såvidt hittills kunnat utrönas, lyckligt löst det svåra problemet och undanröjt de svårigheter, som så lätt uppstodo vid en noggrapnare bestämning af det tillverkade bränvinets qvantitet och alkoholhalt. Men det var af vigt att blifva förvissad om huruvida apparaten motsvarade sitt rykte. Derföre hade kongl. sekreteraren Odeiber beredvilligt tillåtit att den fick användas vid hans bränneri å Enskede, under det att på samma gång den här enligt gällande bränvinsförfattning föreskrifna kontrollen tillika användes af en särdeles skicklig kontrollör som iakttog den yttersta noggranhet. Resultaten af komparativa försöken visade en tillverkning: Under 1:a terminen, enligt Siemenska apparaten, 5343,6 kannor, enligt kontrollörens beräkning 5338,25, differensen således 5,35 k:r, eller 1,, Pproc.; under 2:a terminen: enligt apparaten 5680,20 k:r, enligt kontrollörens beräkning 5674,12, differensen således 6,08, eller !,, proc ; under 3:dje terminen: enligt apparaten 5603,20 k:r, enligt kontrollörens beräkning 5600,22, differensen således 2,98, eller !;, proc.; under 4:de terminen: enligt apparaten 5775,20 k:r, enligt kontrollörens beräkning 5780,7, differensen således 4,91. Detta resultat skall tvifvelsutan anses fullt tillfredsställande. Den Siemenska apparaten bereder både staten och bränvinsproducenten flera fördelar. Först och främst angifver den så noga som möjligt den tillverkade bränvinsqvantiteten, för hvilken skatt bör erläggas, vidare är apparaten så konstruerad, att den icke ständigt behötver tillses af en kontrollör, utan är det möjligt att i on trakt, der några brännerier äro på närmare håll intill hvarandra belägna, der kan kontrollen vid dessa verkställas af samma person. Derjemte behöfver icke, såsom nu är fallet, det tillverkade bränvinet för kontrollens skull förvaras I särskildt rum, hvartill kontrollören har nyckeln, utan kan det af egaren mottagas i sammna mån som det tillverkas, enär apparaten städse utvisar ej blott huru stor qvantitet bränvin som tillverkas utan äfven dess normala alkoholhalt — en stor fördel för bräns vinsbrännaren, enär han derigenom kan förvissa sig om det olika utbyte i bränvio,som le använda råvarorna lemna, och såleges med större visshet beräkna, hvilka al dessa som ned största fördelen kunna och böra till föridliog användas, — Den Siemenska apparaen är äfven försökt i Ryssland och Dannark, och hade frih. Fock vidtagit åtgärder ör att erhålla kännedom om den der vunna rfarenheten rörande apparatens ändamålsnlighet. Derefter förevisade frih. Fock åtskilliga af ionow upprättade grafiska tabeller, framstälande dels fluktuationerna i vår utoch inörsel af spanmål, dels hela spanmålsexporten, educerad i hafre efter markegångspriset å amtliga spanmålsslagen och dels bränvinsillverkningen under de tre sista åren. Öiverhofjägmästaren grefve Lewenhaupt förei2ade ett stycke af ett under 1866 fildt astanieträd, inuti hvilket fanns en ioskripion som 1807 gjordes af grefve E. Lewenaupt och som nu var 9 tum från barken. Jerofter höll grefven ett föredrag öfver tillerkningen af träolja, träsyra och beck m. fl. rodukter af trästubbar, bark, näfver och igspån samt beskref en af honom derför iventerad apparat, uti hvilken man, genom. nvändande af den värme som i gnisterhusen jernbruk annars går förlorad, skulle kunna erkställa destillationen af förutnämnda ämen. Af 7 tunnor sönderhuggoa trästabbar ler 8, k. tyre hade man erhållit 7 kannur lja, 25 kannor träsyra, 125 kannor kol och I kannor beck. Tillverkaingen häraf lemar sålunda en god inkomst. Talaren visade erjemte att man genom tillverkning af de imnde destillations-produkterna kunde erälla lika stor inkomst af trästubbarne som sjelfva trädet. De olika slagen af träolja, äsyra m. fl. af de hos talaren tillverkade rodukter af trästubbar förevisades. Jägmästaren Björkman redogjorde derefter r Kulla tekniska fabriks tillverkning af mma slag af ämnen, hvarför den föreende talaren redogjort. Hr Björgman hade lika utställt brinnande lampor, hvari brännaterialet utgjordes af träglje med tillblandag af 14—9a fotogen, Iotendenten Juhlin-Dannfelt höll slutligen ett redrag öfver de för landthushållningen vigsa redskap och industrialster som förekogrit på de industriutställningar som han anr förlidet år besökt, eller den i Borås, i tarokhuve 2 AA 1 8 MM