Aftonbladet – 14 januari 1871, sida 3

sade kring deras hufvuden på dem och exploderade breåvid dem; hvar och en bjelpte till af alla krafter, och tack vare deras eniga bemödandea blefvo de 77 kanonerna räddade. Bombardementets verkan. Ett bidrag till ett riktigt bedömande af den verkan bombardementet af Paris kan medföra gifver en skrifvelse från Times speciella korrespondent i Paris, hvilken den 29 och 30 Dec. öfvervar beskjutningen af de östra fästena Nogent och Rosny. Korrespondeaten hade tillsammans med en engelsk vän begifvit sig ut genom Vincennesporten och inlogerat sig i ett litet hus omkring 150 steg från fort Nogent. Från en vindskammare kunde engelsmännen se in i det inre af fästet. Under det preussarne öfveröste verket med bomber och granater — minst två i minuten — kunde ingen menniska upptäckas inom fästet; allt manskapet höll sig doldt i kasematterna: Det öfverraskade mig att se den beundransvärda precision, med hvilken granaterna nedslogo. Nästan alla träffade en eller annan del af fästet, likväl kunde jag ej märka, att de anställde någon skada. Åtskilliga granater exploderade icke; andra borrade sig djupt in i jordvallen och kastade, Gå de sprungo, hela pelare af jord och sten i vädret. Många nedföllo på den stenlagda inre gården, der de söndersprungo med ett dån och en lufttryckning, som kom det lilla huset, i hvilket vi befunno oss, att skaka i alla dess grundvalar. Sävidt jag kunde urskilja, voro bomberna af oerhörd storlek och vigt; så mycket mer förvånande att se, huru liten skada de åstadkommo. Om det funnits manskap uppstäldt ifästets inre, skulle de blifvit dödade eller sårade, huru många de än varit; men soldaterna höllo sig i säkerhet — åt: minstone var det oss omöjligt att upptäcka någon — och fästets öfvergifna utseende och dödsstillhet, gom endast afbröts när en bomb nedslog deri, gjorde ett ganska besynnerligt intryck. Jag spejade förgäfves efter en bresch i vallen eller krossade murar eller demonterade kanoner, som jag alltid ansåg skola vara en oundgänglig följd af ett så förfärligt bombardement. Från Nogent begåfvo vi oss efter en stunds förlopp norrut till Rosny. Här var beskjutningen ännu häftigare. Granaterna kommo flygande, omkring fyra i minuten, och nedslogo med en vidunderlig precision. Endast få af fästets kanoner besvarade elden, och detta endast mycket svagt. Men blixtarne från de franska kanonerna gåfvo fienden ett kärkommet märke, och den ena granaten efter den andra kom flygande endast få stez från dem, ehuru jag ej såg en enda träffa hvarken kanoner eller manskap. Jordverken framför och omkring dem visade sig vara ett ovärderligt värn, ty mången granat, som skulle hafva anställt stor förödelse, om den träffat ett hårdt föremål, försvann nu oskadlig i den mjuka jorden. Äfven vid detta tillfälle kände jag mig slagen af missförhållandet mellan ett bombardements förfärliga utseende och dess verkningar. Projektilerna voro af kolossal storlek; de träffade nästan alltid någon del af fästet och man kunde sluta sig till deras oemotståndliga verkan mot kolonner i öppen mark. Endast det larm, som åstadkommes af ett så förfärligt bombardement, kunde vara nog att demoralisera oöfvade trupper. Långt innan man kan se granaten, hör man dess hvinande och susande ljud i luften, ungefär som när ett snälltåg nattetid jagar förbi med fem mils hastighet i timman. Det är omöjligt att säga, om den ej skall slå ned å ens hufvud förrän man har den tillfredsstälelsen att se, huru granaten exploderar ett godt stycke ifrån en. Omkring Belfort. Det är onekligen här de vigtigaste händelserna under de närmaste dagarna törestå. Fransmännen ha, som bekant, här koncent:erat stora truppmarssor under Bourbaki och tyskarna, ett ögonblick öfverraskade, skynda att äfven å sin sida förstärka sig. Det sä ges nu ett Manteuffel skall lemna be öfver nordarmen åt Goeben och skynda hi för alt öfvertaga kommandot. Om utsi terna på depna del af krigsteatern skr nu N. Freie Presse i sin militärrevy den 7:e, innen det ännu var bekant att Bourbeki verkligen stält sin marsch mot öster: Det lider väl icke längre något tvifvel, att fransmännen från Rhoneoch Saone-dalen börjat en stor offensivrörelse, hvilken, försiggående på flolen Doubs båda stränder, har Belfort till närmate mål. Med hvilka och huru stora stridskrafter lenna offensivrörelse blifvit på franska sidan inedd, derom eger man ännu icke någon känncelom. främsta rummet torde Garibaldi med 20,000 man, seneral Cremer raed 10,0C0 ran och 24:de kåren inder Bresolles, hvilken blifvit bildad i Lyon och untagligen har en syrka af 24,000 man, deliaga i örelsen. Om Bourbaki med sina tre kårer, såleles omkring 60 till 70,000 ran starka armå, jemäl framryckt från Bourge3 och Nevers, kan ännu cke med bestämdhet sägas. Emellertid lär väl ust af den omständizheten, huruvida Bourbaki leltager i offensiven eller icke, bero hvilket reultat hela företaget kan komma att erhålla. De ranska stridskrafter, öfver hvilka Garibaldi, Crener och Bresolles förfoga, är general Werder teraigen vuxen. Han disponerar öfver den af tre brisader bestående badiska divisionen Glämer, hvilcen står emeilan Vesoul, Lure och Montbåliard, fver brigaden Goltz (30 och 34 preussiska regenentet) hvilken, kommande från Langres, ryckte ipp i samma linie, samt öfver preussiska reserv. livisionerna Treskow och Schmeriing, hvilka stå id Belfort. Hvardera af dessa reservdivisioner jestår af ett linieregemente och fyra kombinerade audtvärnsregementen på tre bataljoner, äfvensom vå reservkavalleriregementen. — Af ifrågavarande åda divisioner lär väl dock endast den ena kunna leltaga i den förestående striden, enär den andra nåste användas dels till Belforts belägring, dels ill försvar af Montbeliard och don befästade Alaine-linien. Den styrka, öfver hvilken general Werder kan disponera i händelse af en batalj, nåste således anslås till åtminstone 39 bataljoner ch 7 kavalleriregementen. Om 13:de divisionez, astrow, hvilken senast stod i Chatillon-sur-Seine, ikaledes blifvit kallad österut, så skulle Werder afra ytterligare 13 liniebataljoner till sitt förfoande. Dessa stridskrafter torde iafseende på antaet vara i det närmaste lika stora, som de franska ruppernas under Garibaldi, Bresolles och Cremer, ch alltså lärer, om man tager tyskarnes större niliräriska duglighet med iräkningen, segern icke ara tvifvelaktig. Helt annorlunda blefve förhålandet, om Bourbaki med sina 60,000 man lemnat 3ourges och Nevers och anslutit sig till expediionen emot Werder. Då voro öfvermakten på ransmännens sida så förkrossande, att något tvifel om utgången väl knappt knappt kunde ag. FER