Aftonbladet – 13 januari 1871, sida 2

EbJag tycker inte riktigt om det der., upprepade mr Batterby. Om någon är hemsökt af gengängare eller åtminstone inbilla sig att han är det, så är samvetet inte ren i förhållande till den döde. I qväll bief hor röd och b!ek om hvartannat, hennes hände: darrade öfver arbetet, hon ville ej tala och lemnade rummet för att undvika mig. Hor var den erda som man med säkerhet vet uppehöll sig i huset mellan klockan half och åtta måndags afton. En qvart för att hemta ett ärmmöunster! Jag vill inte påstå att det var hon, jag har ej huonit dit änou på långt när. Jag vill till och med inte pästå tills vidare annat än att juryn hade rätt. Men hon vari huset en hel qvart utan att nöjaktigt kunna redoöra för dröjsmålet. Jag är böjd att antaga et mr Godsrey Pitman måste hafva lemna huset innan gerningen blef begånrgen, meni cells häos-enden kan man låta bedrara sig afskevet, att draga falska slutsatser, och medar jag ej släpper den unga damen ur sigte, skal jag äfven hafva ögonen öppna för er mr Godfrey Pitman, Eno liten svårighet härvidlag, som mr Batterby likväl måste erkänna i det han steg upp från sin plats, var att han aldrig sett mr Godtrey Pitman samt att han ej visste hvarken hvarif:ån han kommit eller hvart han tagit vägen. Slut på prologen. ANDRA AFDELNINGEN. SJUNDE KAPITLET. På byrån. Det var en vacker dag i Anril: Morgonsolens strålar belyste den stå:liga byggnad som innehades af Greatorexj Greatorex.