Aftonbladet – 9 januari 1871, sida 3

Paris befästningar, isynnerhet iort Nogent, de terrassformigt uppstigande orterna Fontenay och Neuiily sur Marne samt det skogbevuxna utsprånget af denna höjdsträcka, Avronkulien. Längre till höger, frön Chelies räknvadt, utskjater en likaledes skogbevuxen ås, hvars venstra kant genom en stark uthuggning skarpt skiljer sig från den öf delen. — Detta är det ställe der de sachsiska belägringsbatterierna äro plantorade, det så kallade Pressoir, belicet n omedelbart ofvanför Maison Blenchao, hv fransmännen på senaste tiden flera gå sökt sätta eg i besittniog. Batter kunna ej ses: från höjden vid Oheiles, och lika litet de båda preussiska längre åt böger, till hvilka med fronten mera mot nordvest ofvanför Raincy sluta sig ytterligare fyra preussiska belögringsbatterier, de senare Kruppska 24-pundingar, lika dem på sidan ät Noisy le Grand, de öfriga reffiada 12pundingar at brons. Ryktet omen storartad sammansvärjning bland de franska krigsfångarne i Tyskland gående ut på att med våldsam hand bana sig väg hem till Frankrike igen visar sig till största delen ha berott på en högt uppårifven farhåga. Så skritves från Maicz, der 30,000 fångar äro internerade, att man vid en der företagen visitation at deras träbaracker pairäffat en enda revolver. Man hade ej heller upptäckt något annat som lät förmoda någoa sådan afsigt. De elsassara och lothringare som befinna sig bland fångarne ha fått tillstånd att återvända till sina hem, om de vilje underskyifva en förklaring att aldrig mer bära vapen mot Tyskland. Dertill ville dock iogen törbinda sig: på sin höjd ville de utfästa sig att under detta krig ej mera st:ida. Många, skrifver en korressondent tili Åugsburger Pastzeitung, tärka redan på att öfverflytta till det inre Frankrike, om Elsass och Lothringen skulle vid freden stanna i Tysklands händer. I Paris funnos sista veckan i Dec. 20,060 hästar tillhöriga enskilta, 6000 fiacre-hästar samt 8000 tillhöriga det stora omnibusbolaget, oberäknadt dem det redan aflemnat till artilleriet och intendenturen. Trots bombardementet och alia belägringens vedervärdigheter har Paris dock baft nog mycket af sitt gamla goda lynne i behåll för att ej helt och hållet glömma det öfliga firandet af detnya årets ingång. Sedan den 19 Dec. börj de man, som förut under lyckligare tider, uppslå nyårsständen på bulevarderna. Paris skulle ej helier denna gång sakna sina etrennes.. Mean såg der nya leksaker och originella nouveautees, som alltid. Föröfrigt bar alltsedan belägringens början ea ambulerande bazar utbredt sig öfver hela Paris, och handelsanarkien har sträckt sig till alla trottoirer. Isynnerhet i Faubourg S:t Antoine till Bastilleplatsen och derifrån till Höte! da Ville hvimlar det af säljere, som utbjuda ellt möj! massa köpare och köparinnor, s sig ur alla. Paris-verlderne. 5 nivgaree och arbeterskornas hvi trängas om hvarandra, köpslående or saker och köttkonserver, de senare till francs skålpundet. — Bokmarknaden väl försedd som vanligt. Bland bok fioner man: Medel att häfva Paris belög. ring., Hara man kan göra republiken varaktig, af Athanase Cocquerel, Bref från målaren Courbet-till de tysta konstnärerna, Till de fega från Sedan, etc. t och af en rekrytera tsklädFörarne af de från Paris uppstigande ballongerna utgöras till största delen a? sjömän. En sådan anmälda sig häromdagen hos Godard på Orleans-bangården, just samma dag det blef bekant i Paris att preussarna ämnade ställa alla tillfängatagen ballongförare för krigsrätt. Då vår sjömsn kom in till Godard och framställt sitt ärende, svarade den berömde luftseglaren: Bra, min gosss, men du vet förmodligensinte att prenssarne tänka skjuta alla luftseglare som do få i sina klor., — Parbleu, tror niattjag skulle gjort mig besvär att komma hit, om jag inte vetat det! Arbetet med dechiffreringen af de från j landsorten med dufposten ingående mikroskopiska depescherna är högst intressant. Overationen försiggår i en sul inrikesm stösen. Midt i salen är anbragten elektrisk belysningsapperat med ett mikroskop afstor I kaliber. De starkt belyste och mellan apparatens mäktiga. linser skjutna depes I framkomma i stora dimensioner på en Trätt framför ljosstrålen uppstäld hvit skä I Det är en verklig laterna magica. De fyra ytterst små rektänglarne hvaraf hverje depesch består afteckna sig på skärmen som gigantieka affischer. Fyra tjenstemän skynda sig att afskrifva och afsända dem, antingen till rezerivgen eller till de privatpersoner, till hvilka de äro adresserado. Det är säkert, skrifser en. korrespondent till Kölnische Zeitung, att parisregeringen eger medel att befordra depescher ut ifrån staden och äfven. dit in, och sapnolikt sker den af den delegerade regeringen erbjudna brefbefordringen på sådan herslig väg. Förlidet år anstäldes nemligen på Stive mycket lycksde försök med en undervattenshåt, rymmande flera. personer, hvilka redelst reservoirer af komprimerad Jutt i flera timmar konde härda ut under vattnet och med lätthet röra båtel i alla riktniogar. Denna båt har on troli. Igen blifvit använd Vidare ligger på bott-I nen af Seine en kedja sor från Havre j till Paris och tjenar till att alten hos bogse: båtarna, som upptaga och I henne öfver rullar. Det är möjligt avti denna kedja någon apparat är anbragt kan tjena till befordran af paketer, Si C kunna väl äfven dykare, som med lätihet röra gig på botten af floden, vara bärare af depescher a a ål Det har lyckats två våghalsar att med en massa bref smyga sig in genom de preussia 8ka linierna till Parie. Den ena varen skogsg! vaktare som medförde 700 bref, den andra ål var ett bud från Bourbaki, Den 30 Dec. II lyckades det åter ett postbud att komma in till Paris, Han var från Rouen och medtörds omkring 1400 bref, af hvilka hvart och ett inbragte honom 20 francs i postporto. -! Herman Voget. den ofta omnärimnde krios-.