i. Kanske var det ursäktligt att de bäda itvå, höfligt men enträget ansatte, mr Greaj torex med frågor. Han besvarade dem lugnt men kort och gick in i nästa rum, följd af I Qvinnans snyftningar. Här var det som John brukat taga emot besökande, innanför vår sängkammaren, allt i god ordnicg. På ett. litet mahognybord nära sävgen låg hans. bibel, just som den andra i går legat på nattduksbordet derborta. Bede visste att hans kusin aldrig förIsommade att morgon och afton läsa denpa bibel och knäböjande förrätta sin avdåkt. Han vände sig suckande derifrån och började sin undersökning, Endast en flyktig undersökning; det var ej tid för någon noggrann granskuiag just nu, blott en blick här och der, i fall ban händelsevis skulle få se något bref eller papper, som kunde. gifva honom någon upplysning, men det var förgäfves. Jag ämnar stänga rummen, Jenner, sade han till skrifvaren. Allt måste förblifva orubbadt tills pastor Oilivera kommer hit. Han får taga bestyr om allt. Jag förmodar att något testamente inte finnes.n Skall jag lemna min plats nu genast, sir? frågade Jenner, öfverraskad. Ni måste gå härifrån nu om ni ej vi blifva instängd, sade mr Bede Greatorex, Kom till Bedford square i morgon bittida, kanske kunna vi skaffa er någon Ssysselsätt. ning; möjligtvis kan ni; äfven behöfvas här på några dagar. De lemnade rummen på samma gång, mr Greatorex tog nycklarnpe. .Jag förinodar., anmärkte han till skrifvaren, då do, gingo utför trappan, att ni aldrig märkt något ovanligt i mr Olliveras sätt, som låtit .er misstänka att han led af sinnesrabbning.o (Fort t