Aftonbladet – 7 januari 1871, sida 3

mils omkrets var ett hospital och det vill säga et hospital utan mat och utan läkare. Preus sarnes system, som är beundransvärdt i fråga on transporten af deras egna sårade från valplatsen är högst uselt i afseende på sårade fiender, son falla i deras händer. Det försöker ej en gång att taga befattning med dem. De få köra bort på bondvagnar, om det finnes några så dana: deras sår få förbindas af franska läkare om det finnes några sådana; och de få be spisas af den kommun, i hvilken de fö: tillfället befinna sig. om der finnes någon föda Då allt mjöl, alla hästar och alla vagnar blifvi reqvirerade till den tyska armån, är det i allmän het omöjligt att göra någonting. Till och med. Lagny,e n jernvägsstation i närheten af Paris förbi hvilken dagligen transporteras hundratals tunnor korf och bröd, har intet förråd upplagts för att bespisa de franska fångar, hvilka undgått hungersdöden, uteslutande genom de lifsmedel, hvarmed det engelska sjukvårdssällskapet försett dem. Det har dock i sjelfva verket icke varit detta sällskaps afsigt att befria någon af de krigförande makterna från underhållet af de fångar, hvilka under striden föllo i deras händer. Ställningen i Paris. De senaste underrättelserna från Paris gå till den 3. Befolkning och regering voro då ännu fulla af mod och tillförsigt, trots de nya pröfningar kölden medfört. De engelska och belgiska tidniogarne inaehålla dock. å andra sidan några uppgifter af mindre törhoppningsfull art, Brisseltidniogen Etoile Belge meddelar ett ballongbref från Paris af den 29 December, hvari det säges, att det preussiska belägringsartilleriet i den föregående dagens strid visat en öfverlägsenhet, som ej undgått att väcka en viss fruktan för framtiden. I följd af kölden och bristen på bräns!e hade befolkniogens lidanden blifvit ej så litet ökade. Excesser mot vedhandlarne hade i följd deraf egt rum, hvilka man haft ganska svårt att dämpa. Det heter äfven i samma underrättelser, att förråden af lifsmedel börja smälta ihop. Nyårsdagen hade ministern Magnin, i enlighet med ett beslot atregeringen, till Paris tjugo arrondissementer låtit utdela 104,000 kilogrammer preserveradt oxkött, samt dessutom till hvarje arrondissement 52,000 kilogr. bönor, olivolja, kaffe och choklad. Londontidningarna meddela bref från Paris af den 30 December, som bekräfta underrättelsen om den der rådande stora bristen på bränsle. Alla träd på vulevarderna, heter det i dessa bref, hade biifvit nedhuggna, och man använder äfven byggnadstimmer till bränsle. Regeringens förråd hade blifvit plundrade, Dessa underrättelser torda-dock böra mottagas med ej allt för stor tillit. Följande är ett utdrag ur ett Lettre Journal f:ån Paris af den 21 December som meddelas af Dagbladet: I Paris hafva nya qvarnär blifvit inrättade på flera ställen. De utveckla en utomordentlig verksamhet. Vid märernas senaste sammanträde förklarade handelsoch åkerbruksministern Magnin, att det ännu i Paris funnos 10 millioner kilogrammer ris, 1 million 800,000 kilogr. ärtoch bönmjöl och en ofantlig mängd fett och ost. På dessa artiklar skall man under lång tid icke lida någon brist. Våra frånvarande vänner hafva lemnat Paris med den öfvertygelsen, att en slagtarebod vore ett ställe, der man sålde ox-, kalfoch fårkött. För tre månader sedan delade vi denna öfvertygelse; men sedandess hafva vi förändrat allt detta. En slagtarebod är för närvarande en butik, öfver hvilken sitter en skylt af lärft med denna storståtliga inskrift: -Municipal slagtarebod.. Der säljer man allting (kabiljo, sill, ris, ärter, torra nötter), stundom äfven kött... af häst, och der står man mycket länge i queue för att erhålla en ganska obetydlig qvantitet. I stället för queuen vid teatrarne har man nu slagtarebods-queuen, och den är för visso icke det minst pittoreska draget taflan öfver Paris belägring. Om hvarandra ser man der husmödrar, kokerskor, borgare och arbetare, väntande på sin magra dagportion, under köld och regn, allteftersom det behagar himmeln att skänka oss det ena eller andra af dessa ynestbevis. Och allt detta förärager man med tåamod, med munterhet till och med; skämtet och nfallen gå sin jemna gång, och alltid spela i den våra preussiska grannar en stor roll. Det är på letta sätt en hvar i sin mån deltager i försvarets ,efrämjande, och under den kris, hvilken vi nu senomgå, äro de tålige lika dyrbata som de verkamme. — Man vet. att många af acklimatiseringsädgårdens äfvensom några af Jardin des Plauteg ljur blifvit använda till förtäring. I går såldes ti en slagtarebod två kameler och en ung eleant. De båda kamelerna lära hafva blifvit invöpta för ett pris af, som det säges, 4000 francs. in annan slagtarebod, vid Rue Blanche, hvilken lock icke är municipal., bjuder på hundar, kattor ich råttor. Der behöfves ingen queue; man inräder utan svårighet och blir genast: betjenad, vilket kommer sig deraf, att köttet efter dessa yrfota djur af andra ordningen finner färre köare. Emellertid minskas fördomarne med hvarje lag, och man kommer nästan omärkligt derhän, tt man under det omfattande namnet kött förär allt som icke är grönsaker eller fisk, utan att ry sig om hvilket djur det kan vara, hvaraf det tycke är, som man är sysselsatt med att spisa. Kuriren Richard, skickad från Tours den 9 Vovember med depescher sedan den 18 Oktober, ar anländt till Paris natten till den 19 Decemer. Han hade först öfver Le Mans och Alencon egifvit sig till Vernon med jernväg. Derifrån näste han till fots begifva sig bakåt till Rouen. sistnämnda stad lemnade han den 16 November ch anlände den 18 i samma månad till Versailles fver Nantes. Under tusende fruktlösa försök att lippa genom de fiendtliga linierna, måste han; efva en hel månad bland preussarne. Han lärer afva meddelat ganska värderika uppgifter angånde de trakter, han genomvandrat och hufvudakligen beträffande de fiendtliga positionerna ring Paris, hvilka han varit i tillfälle att till en el taga i närmare ögonsigte. Tyskarnes förluster. Julios von Wickede skrifver till Kölnische seilung: Att detta förfärliga krig äfven å vår sida kräfer de allrastörsta nnnoffringar af tvek