Aftonbladet – 7 januari 1871, sida 2

Om qvinnobildning. IV. Våra flickskolor. IL. Bland de flickskolor, som följa nya elementarskolans metod, d. v. s. kursläsning med fri flyttning, är det en, som redan genom sitt namn tydligen angifver denna sin riktning, nemligen nya elementarskolan för flickor (med 86 elever), som eges och förestås af d:r M. Schick, hvilken öppnade den på hösten 1864, samma dag som normalskolan började, At de för hr Schäcks nya elementarskola tryckta undervisningsplan och läiokurser fioner man, att fria flyttningssystemet är genomfördt, med undantag för den lägsta eller förberedande klassen, en modifikation, som den ursprungliga nya elementarskolan (för gossar) äfvenledes lär hafva antagit för det lägre stadiet. Dernäst torde böra nämnas Wallinska skolan (67 elever, af hvilka 60 flickor), som bär sitt namn efter erkebiskop Wallin, hvilken lär ha uppgjort den ursprungliga planen dertill; den har haft åtskilliga föreständare (Lagergren, Fryxell, Stahl) samt ledes och eges au af lektorn vid Stockholms gymnasium Norinder. Denna skolas läroplan är, likasom den näst föregåendes, uppstäld efter hufs vudafdelnivgar (klasser) och underafdelningar (kurser), och undervisningen i båda torde kunna anses omfatta samma omfång. Om undervisningssättet i en flickskola får bedöwas efter det, åtmiastone förr (i pensionerna) mest omhuldade ämnet, fransk grammatik, förtjenar anmärkas, att uti Wallinska flickskolan redan temligep. tidigt (i II: 2) en grammeatika på franska språket införes — något som i nya elementarskolan för flickor alls icke ifrågakommer, i normalskolan åter först i de två högsta afdelvingarne, och då i bredd med den förut begagnade läroboken på svenska. I Fredrique Hammarstedts skola (104 elever), hvars läroplan vi för litet känna för att veta, på hvilken linie den bör ställas, visar sig förbållandet i afseende på franska språket så, att i högsta (4:de) klassen grammatiken läres på franska, öfversättningar till tyskan ske från franskan, och naturlära läses på franska språket efter Berlins lärobok. Efter denna redogörelse återkomma vi till otgångspunkten, nemligen de anspråk ock den kvitik, som ställas på våra. undervisningsanstalter för den qvinliga ungdomen. Medan man gerna ser att flickan nu för tiden får solida kunskaper, fordrar man, och detta med rätta, lättnad i skolarbetet, ej allenast för flickor, utan äfven för gossar, såsom ses af den nyligen till regeringen inlemnade petitionen i skolfrågan. Vi tro emellertid att båda fordringarne kunna samtidigt uppfyllas, Lätt blir arbetet derigenom, att mani hvarje undervisningsgren går successivt tillväga och under de första åren gifver lärjungen all den hjelp. (genom förberedning af-lexor-0:-8:-Vs), som kan öfverensstämma med goda pedagogiska grunder. Såluvda går undervisningen på djöpet, i den mening, att insigterna hemtas från grunden och derigenom stå på en fast botten, då. deremot, såsom säges i ofvannämda skrift, en på bredden utsträckt bokkunskap vinnes af ungdomen vanligen endast genom minnets ansträngning. Den ofta framhålina, men kanske äfven ofta missförstådda öfveransträngningen uppkommer också hufvudsakligen törst då, när man låter lärjungen lära sig eller rättare försöka att lära sig något, som är honom eller henne för svårt att fatta och derigenot tröttar minnet och tankekraften. Också finner man, att de tekniska eller öfningsämnena vida mindre möda än de vetenskapliga och språken. Men är det nu fråga om inskränkning i dessa ämnens undervisning, hvårmed då: börja? Asigterna torde härntinnan vara vidt skiljaktiga. Många yrka på en förändring i religionsundervisnin gen: en lifgifvande, själ och hjerta genomträngande kristendom har ej behof af kunskap i torr teologi och kyrkohistoria eller om spetsfundiga utläggningar af det heliga ordet; den följda metoden af ansträngande utanläsning förtager brodden till religiöst sinne,. Några säga: låt undervisningen i natarkupnighet falla bort eller min