Aftonbladet – 3 januari 1871, sida 2

Till Wargö hamn har inkomtrit ett större epgelskt ångfartyg på resa från England tili Stettio, Göteborgsångaren Frithiof, gom i torsdags anlände från Newcastle och som ankrade utanför ickanten i afvaktan på den ifrågasatta uppsägningen af en ränna i isen; qvarligger ännu på samma platsa Från Marstrand skrefs i fredags: Vintern hål!er i sig och genom en nästan fullkomlig vindstiltje förenad med något rimfrost hafva isarne i skärgården under senaste dagarne så stärkts, att personer kunde gå desamma mellan öarne redan i onsdags, Kalmar evood är nov isbelagdt, eå att man hvarken nosr, eller söderat kan upptäcka öppet vatten. Oläsdingar hafva också körande anländt till Kalmar, med förråder af saltad strömming och säd. Från Landskrona skrefs nyårsaftonen: Redan i torsdags sågos skridskoäkande från ön Hven besöka oss och i går avkommo och afingo fla af dessa ö-söner med fullastade älkar till och från staden. — Ockelboverken. I Gefleposten läses: Sedan disponeoten för Ockelbs verk och egendomar, namera t. f. bergmästaren i tredje distriktet hr G. A. Lundhqvist, genom näronda offevtliga embets:örvaltniog blifvit hindrad att disponentskapet handhafva, kommer han att med detta års början lemna detsamma cen gqvarstår bland förmyndarne för verkens egare, omyndig förklarade J. A.S. Åberg. I arlednivg häraf kommer, för korrespondens:n och vården omm Åbergs engelägenoheter vid nämnda tidpunkt ett Åhergs förmyndares kontor att i hufvudstaden isrättas, hvilket kontor under deras gemensamma kontroll skall förestås af hr J. F. Krook. — Ockelboverken, som äro i besittning af vidsträckta ekogar, hafva nu en årlig tillverkniog af närmare 70,000 ctr ståljern, af Wintjernis tvälkända malmer. Under hr Lundhqvists disponentskap, eller från år 1863, har tillverkningen fördubblats, under det att förvaltningspersonalen minskats till häliten. Tirån stt vid början af segda, period bafva varit trögsäldt och ef underlägsen bseskaffechet, ha: detta jern för det närvarande en efterfrågsn och ett pris allraminst i jomnböjd med Svari näs berömda stämpel: Diamond arrown. — Rättelse. Uti den i gårdagsbladetintagna uppgilt om ,Stockholms folkmängsförhållanden den 31 Dec. 1870 äro ett par sifferuppgifter oriktiga, nemligen, står födda: i Jakoba och Johannis försaralivgar oäkta 401, soma 671, läs oäkta 131, snomma 401 Samman af födda blir sålunda 3858 i stället för 4128. — Karakteristik af en tysk professor. Carl Vogt har urder detta krig genom sina välskrifoa örtikler i en Wwientidnivg förvärfvat sig alla rättrogna tyskars hat, derför att han kämpat mot Lothringens och Elsass förening med Tycklard och för folkens sjeltbestämningsrätt; ou ytterligare har han stött sig med bela den lärda tyska verlden genom att framställa följande karakteristik af en tysk professor i ett bref till Mex Gossi i Antwerpen. Gossi hade nemligen skrifvit ett bref till proessor Strauss i anlsdning af dences brefvexling med professor Renan om kriget och dess följder, och nu gillar Vogt hvad Gossi skrifvit och säger bland annat: Ni undrar öfver de motsägelser, :om hr Strauss hopår på hvarandra. Ni skulle äpnu mer förundra er, om detta icke vore fallet. Om är hr Strauss icke håller föreläsningar, är han NHkväl tysk professor ända io i fingerspetsarne. Hela denna art (och jag måste väl känna den, då jag är en af ticket) är i allmänhet iotet annat än en contrad:etio in edjecto. Deras teori är fullkomligt motsatt ders.s praxis. Dea sånne tyske professora förfoljer likväl dev, eom vill tillämpa hans teori på praktiten, med sitt hat I teorien är han fritänkare så mycket com möjligt, en persoolig fisede till Jehovah,, men ve den; som ej låter döpa sina barn ellet icke Jåter kyrkan välsigna sitt äktenskap. I sina föreläsningar förklarar han republiken för den bästa ststsforimer; men när msn skjuter dem, som vilja upprätta 1epubiiker, eller sänder dem till Cayenne, då ger han detta sitt bifall. I konstitationen fordrar han: Vetenskåpen och dess förkunnande skola vara fria, och håller til derom å la Gneist, men till det yttersta och med alla möjliga medel förföljer han den privatdocent, som vill utbilda sig i hans (professorns) fack. Teoretiskt svärmar han för fribet att lära; men sina föreläsningar vill hen förklara vara bindande, Har han bildat sig ett ideal, blir saken ännu värre; hade hen makt, så läte han uppresa ett bål för dem som vågade hafva samma ideal. Som en allmän regel kan uppstäilas: Då en tysk professor föreslår en praktisk lösning af ett fi!osofiskt pro blem, så antag alltid motsatsen af hvad, som logiskt skulle följa deraf, och ni-har. föratsagt det sätt, hvarpå han sjelf skall handla. — — — I slutet af brefvet riktar Vogt till Preussen följande ord: Ockeå j a älskar Tyskland. Men denna fullkomliga bastardrace af slaver och skandicaviska germaner, som nu beherrskar Tyskland under namn af preussare, har aldrig känt hvarken frihet eller rättvisa och skall aldrig lära sig känna : något dylikt. Underdåniga mot sina herrar, oförssän:da mot sina underlydande, äro de på en gång bulidoggar och nötkreatur, helt och hållet oskickliga att begripa någon annan frihet, än absolut frihet för staten att göra hvad den vill. Staten är allt; resten är intet.n 1 j q ; j nen hade tagit upp sin anteckningsbok och skref några rader vid månans sken. Jag har åtminstone aldrig sett msken, det s är visst och sannt., mumlade mr Jones dålj: han fann att han fick hålla sig sällskap sjelf. it