Aftonbladet – 31 december 1870, sida 2

STOCKHOLE den 31 Dee Man hör understundom den tyska krigsmaktens nuvarande framfart i Frankrike uti åtskilliga europeiska blad beskrifvas såsom röfvarmessig och de tyska trupperna betecknas såsom vilda horder, som trampa mensklighet och folkrätt under fötterna. Vi ha med flit afhållit oss från att begagna starka epiteter och i allmänhet nöjt oss med att låta fakta tala, så mycket hellre som de i sig sjelfva äro vältaligare än några karakteriserande benämningar kunna Vara. En af de preussiska krigsföringsmetoderna påminner emellertid så lifligt om banditväsendet, att en jemförelse i detta hänseende ovilkorligen måste framstäila sig. Redan länge har man med häpnad hört om de många civila krigsfångar preussarne taga, än såsom gisslan, än under andra förevändningar. Nu har man börjat drifva det derhän, att civila personers bortförande begagnas såsom penrniogutpressningsmedel, När en stad, som redan en gång blifvit plundrad och utsugen, icke kan åvägabringa de nya summor man pålägger densamma såsom krigskontribution, så tager man stadens most aktade och inflytelserika medborgare, släpar dem bort i fångenskap, för att derigenom förmå stadens öfriga invånare och särskildt de fångnas slägt och vänner att göra allt möjligt, ja nästan det omöjliga, för att kunna sammanbringa de äskade penningsummorna. Det är ju alldeles samma system, som det, hvilket användes af banditerna uti Abrugzerbergen och i Grekland. Times upprörde för någon tid sedan himmel och jord, då grekiska stråtröfvare släpade några epgelska resande upp i bergen och sedermera för deras lössläppande fordrade en betydlig penningsumma. Det stora citybladet menade då nästan, att den stat, inom hvilken någonting så oerhördt, så stridande mot vår tids hela civilisation kunnat passera, icke egde någon rätt att bestå. Vi undra hvad Times nu har att säga om de preussiska bragderna, som ske under ständigt åberopande af Gud och civilisationen ? Hvarje post som kommer brivgar nya vitnesbörd om den oerhörda arten af denna invasion, och detta icke blott ur franska källor, hvilka man möjligen kunds anse partiska, utan i tyskarnes egna berättelser och förklaringar af engelsmän och andra opartiska, som haft tillfälle att se tilldragelserna. En af Daily Telegraphs korrespondenter yttrar i anledning af det cirkvlär, som grefve Chaudordy den 29 November utfärdade till Frankrikes diplonatiska sändebud om det ohyggliga sätt, hvarpå preussarne föra nuvarande krig: Som jag är den ende af de engelske korrespondenterna, som har haft tillfälle att under gången af det nuvarande kriget bevitna båda ae krigförandes förfarande, har jag blitvit officiöst lörhörd i afseende på Chaudordys cirkulär rörande preussarnes framfart Frankrike, och jag svarade, hvilket jag nu här bekräftar, att inkräktarnes uppförande mycket förmildradt framställts i cirkuläret, ivaraf jag här sänder er en afskrift. Det är här hvarken rätta tiden eller stälet att närmare inlåta mig i denca sak och ffentliggöra de tilldragelser, jag. bevitnat efer fransmännens första nederlag vid Wörth. Sanoniogen är stark, och hon skall bana sig äg fram. Det skulle smärta mig att inbesripa alla de preussiska officerarne i den förcastelsedom, som den civiliserade verlden skall älla öfver den nedriga behandling de låtit örsvarslösa invånare i byar vederfaras. Men m det finnes någon rättvisa i denna verlden ller i en annan, skola de lidanden, som tillogats fransmännen af inkräktarne, en dag li hämnade. Hvad Chaudordys cirkulär angår, skulle ag, äfven om jag behöfde gå ed derpå, föräkra, på grand af hvad jag sett i Elsass, i sothringen, i departementet Oise och öfverJI4, der preussarne ha varit, att detta cirlär icke säger för mycket, utan tvertom ör litet Som man erinrar sig, har det hört med till söteborgs Handelsoch Sjöfartstidnings och r H. Forssells paradoxer, att Preussen i sin amp mot Frankrike representerade friheten ch specielt den protestantiska friheten. Det an vara af intresse att höra, hvad den friinnade tyska pressen och specielt Volkseitung nu har att säga i detta hänseende.