Aftonbladet – 30 december 1870, sida 3

Luftballongspolitik för sextio år sedan. Att ministrar göra embetsresor i luftballong, är visserligen en ny och oväntad användning af Montgolfiers uppfioning, men på annat sätt har dock laftbailongen låvgt före 1870 användts i politikens tjenst. Ett exempel derpå skall. anföras i det följande, som beskrifver, huru man för mer än sextio år sedan försökte sig i praktisk skandinavism — par ballon monte. . Kort efter ryssarnes inbrott i Finland i Februari 1808 förklarade Danmark krig mot Sverige. Detta krig fördes, som bekant, väsentligen på vorska gränsen, men en tid såg det ut, s0:a skulle Sundets stränder bli dess förnämsta skådeplats. Planer till en svensk landstigning på Sjelland, liksom till en dansk landstigning i Skåne förehades, men strandade: den förre, emedan de till Göteborg anlända eogelska bjelptrupperna under sir John Moore icke fingo enligt Gustaf Adolfs önskan användas till pvämnda företag, den senare, åtminstone till en början, derför att engelska flottan bindrade den franska arm:å, som under marskalk Barnadotte skyndat till Danmarks hjelp, att komma öfver till Sjelland. Emeilertid företogos längre fram i början af 1809, förberedolser, som i hvarje fall sågo ut att vara allvarsamt menade, til en landstig niog i Skåne: inemot 24,000 man sammandrogos på Själland, fartyg samlades o. s. v. Men äfven denna landstigningsplan blef om irtet af skäl, som ännu ej synas vara niöjektigt utredda. Oskiadt vintern var ytterst sträng, så att isen bar öfver Sundet, begagnade man ej desna beqväna brygga; och då det sedan blef öppet vatten, gjorde man lika litet något öfvergångsförsök med de för sådant ändamål samlade fartygen, ehuru man dertill bada god tid förg engelska flottans ankomst till danska farvattnen. Händelserna på decna del af svensk-danska krigsteatern toskränkte sig derför till småstrider i Saudet mellan danska örlogsmän, som sökte bortsnappa handelsfartyg, och de till Handelns skydd utsända svenska kryssare. sammanhang med den tillämnade, men uteblifna landstigningen i Skäne stod det företag, som är föremålet för dessa rader, nemligen den tryckta proklamation till svenska folket, som med ballonger, uppsända från Sjelind, infördes i Skåne, och som blifvit beryktad under namn af Lufiballongsdokumentet.. I en anteckniog af grefve J. de la Gardie, anförd i De la Gardiska arkiveta, beskrifves dokumentets historia korteligen sälanda: : Denna gemena skrift blef af danska regeringen öfversänd med 2:å 3 ballonger till Skåns i Dec. 1808 och hvarje bailovg innehöll flere 100 tryckta exemplar deraf. Ge geralguvernör Foll, vaksam i allt som rörde styrelsgn och kunde störa Ingnet, fick likväl senast rapport om dessa ballonger, som för det mesta föllo 34 å !: mil från Sundet in i landet. Alla exemplaren af den tryckta skriften insändes till honom (åtminstona å ti hetens ktnskap). kommo ganska få till allmänh Jag tog genast afskrift ar ett. H. BE. Toll äippbrände ålla, som inokommit, med undantag af 2, som sändes konungen. Af en senare anteckning ar samine man inhölntas, att han sedermera kommit i besittning af ett tryckt exemplar, och att han äfven haren af de ballonger; i hvilka denoa infama skrift ätversändes. Utgiivaren af den under namna af De la Gardiska arkivet, bekanta arkundsemlivgen från Löberöd har till dessa an-!