Aftonbladet – 30 december 1870, sida 2

.Da höll dig undan, emedan din svåger är er skälm och bedragare och emedan du sätter: allt hvad du eger på spel för att rädda honom, troende dig säker på att sedermera få allt hvad jag bar. Men du kan bedraga dig häri, Charlie; ingen sbilling af hvad jag eger skall förslösas på att rädda den skurken från vanheder — nej, inte: en enda! skrek hon nr slog handen emot stolskarmen i vredesmod. Mr Meredith log. Nu löser pi mig ur de band, hvari jag stått till er, sade han. Jag har att tacka er för mycket; så länge jag lefver skall jag minnas det och vörda dens minne, som vårdade sig om min barndom, men inte förtby löser ni mig nu fri. Charlie, Charlie! sade hon med ett uttryck af ömhet i sina svarta ögon, om du åter vore ett barn, så skulle du ännu en gårg tillhöra mig såsom du fordom gjorde det och som da för alltid bort göra, tillade hon med ett skarpt och förebrående uttryck. Han log åter. Då en yngliog vuxit upp till man, svarade han, får lifvet sina fordringar, och så mycket jag än har att tacka er för, så — jag säger det öppet — måste de stå främst.v Jag känner detta sinne, inföll hon ånyo eppretad och hennes ögon sköto blixtar. Du var alltid trotsig, ehuru du aldrig blef häftig, men alltid skulle du ha din vilja fram. — Du har aldrig älskat mig, Charlie. Frågade du efter, då du hörde att jag sjuknat? Nej, du gjorde det intet Säg ej sån, yttrade han mildt och satte sig bredvid benne. Ålltsedan jag återkom, har jag tre gånger om dagen skickat bud för att höra huru ni mådde — både då ni var sjukast och sederniera under förbättringen., Gjorde du det? sade kon längramt. Hon såg först på honom, derefter på Ada Gray samt armärkte med bitande köld, ja, ja, paturligtvis gjorde du det, Det kan löna sig stt böra efter hur den sjuka mår, då hov Py förm! enhet att lempa efter sola m LVD ovh AA Mare Ao ap urvergots för ett