Aftonbladet – 29 december 1870, sida 3

till Gonesse och vidare i riktning mot Lille, oc nordvest om hvilken jernvägsbanken från S:t Den till Creil bildar ett bestämdt afbrott i terränger Den andra utfallspunkten var de Bourget, belö gat andeles vid la route imperiale från Paris ti ille; midtemot densamma ligger fästet Aubervi liers; mellan detta och byn går jernvägen ti Soissons fram, hvilken före öfverskridande af 8: Denis-kanalen utgrenar åt öster från linien til Creil. Detta var det i två riktningar mot de; pjorsiska gardeskårens regementensföretagna ut allet, hvarvid samtidigt längre söderut den kung liga sachsiska (12:te) armekårens trupper angre pos på tvenne håll. Det nordligare anfallet sked de under skydd af fästet Romainville och rikta des från Pantin norrut mot Bobigny, hvilket ä beläget norr om Ourcq-kanalen och söder om del sg. k. route des petits ponts. Det fjerde anfalle understöddes af fästena Rosny och Nogent oci vände sig på den norra (högra) stranden af Marn mot Rosny och Neuilly; lävgre fullföljdt, skull det sträcka sig ända till Chelles, hvilket är be läget 2, (tyska) mil öster om Paris vid den til Strasbourg ledande jernvägen. De vid fienden: anryckande af våra förposter för en tid utrymde ställena Stains och Le Bourget återtogos af ba taljoner, tillhörande första gardesfotregemente och gardesregementena drottningarne FElisabett och Augusta, så att det således icke blef möjlig för general Trochu att någenstädes fepombrytt ens våra förpostställningar. Det med framgång krönta motståndet bör, som det syneg, till större delen tillskrifvas artilleriet. — Till utfallet den 21 dennes kom redan följande dag ett framryckande af två fiendtliga brigader mot de sachsiska posi tionernas venstra flygel, dock likaledes utan fram: gång, emedan två wärtembergiska batteriers flankerande eld från venstra stranden af Marne re dan var tillräcklig att drifva fienden tillbaka. Ställningen på vestra krigsskådeplatsen. Neue freie Presses militärförfattare skrifver den 22 dennes härom följande: Såsom ett officielt telegram från Bordeaux berättsr, har general Charzy, befälhafvaren för den franska vestra armen, ankommit till Le Mans. Man kan derför, i fall denna b2 tydelsefalla underrättelse från Bordeaux är riktig och icke måhända med afsigt blifvit utspridd för att lura motståndaren, antaga, att den vestra armån sedan den 20 dennes befunnit sig i Le Mans. Huruvida fransmännoen skola vid Le Mans invänta de efter dem antågande tyskarne och der inlåta sig i en strid till försvar för den vigtiga jernbansoch landsvägsknutpunkten, eller om de skola draga sig tillbaka till Conlie och försvara dervarande förskansade läger eller om de slatligen kanske först i Alengon skola fatta posto, kan väl ej på förhand bestämmas. Trakten omkricg Le Mans, hvilken ligger vid Huines och Sarthes sammanflöde och är omgifven af höjder, af hvilka de på högra Sarthe-stranden dominera de på den ändra liggande, egnar sig ganska väl till en defensiv dråbbniog. Men å andra sidan hå fransmännen redan i fiera månader vid Conlie tförberedt ett förskansadt läger eller åtminstone en befäst ställning, om hvars i berget huggaa vallar och gralvar tidnibgarne på platsen haft mycket att förtälja. Om Charzy inlåter sig i strid vid Le Mans, så ätventyrar han att trängas ur sin sanvolika återtågsriktning mot Cherbourg och kastas in på vägen till Brest; För denna fara äro fransmännen desto mindre utsatta, ju mera i norr de inlåta sig i den afgörande drabbningen (således t.ex. vid Conlie ller ännu bättre vid Ålengon): T fall de tyska kolonverna, hvilkas töter befunno sig, den högra flygelns den 17 vid La Fontenelle, centerns den 18 vid Epuisay och venstra fygelns den. 19 i Chateau-Renault, oafbrutet fortsatt sin marsch mot Le Mans, så kunde i dag, den 22, högra flygeln och centern stå vid nämnde stad, under det utt venstra flygeln ännu vore två till tre lagsmarscher atlägsnad från dem. För den ängre bakom varande venstra flygelns skull näste dock de öfriga kolonnerna för att göra n samtidig ankomst möjlig försioka sin narsch, och således är det möjligt, att de yska truppernas tåter först den 24 eller 25 lennes hinna fram till departementet Sarthes uvudstad. : Föröfrigt. tyckes man å ömse sidor temlien. mycket. famla i mörkret rörande mottåndarens: hufvudstyrkas position. Båda narschera med oproportionerligt breda froner, uppenbart i afsigt att för motståndaren ölja aina egna törehafvanden och vara beedda att parera hvarje stöt. Enligt hvad tt i afton ankommest telegram från Verailles upplyser, föreföll i förgår, den 20, norr m Tours vid Monnaie och Notre Dame dOå n strid mellan 6000 mobilgardister och 10:e rmekåreb, som ännu den 18 var i strid vid opvisay. Fransnännen bade således, ehurå e, att. döma. efter deras öfverbefälhafvare eneral Chåozjys ankomst till Le Mans, ha in styrkas tyogipunkt vid mellersta Sarthe, amskjutit. afdelningar af sin venstra flygel oda till norr om Tours. Olikheten i båda rmåernas ställving består deri, att det tyka armebefälet af sitt talrika och utmärkta availeri hastigt underrättas om. hvarje konentrering af fransmännen, förmedelst sitt älordnade fältt3legrafväsen skyndsamt kan idtaga de serforderliga. åtgärderna deremot amt till följd af sina trucpers utomordentga dugtighet i mäårsch och uthållighet äfen kan tillräckligt tidigt ha utfört de nödändiga metrörelserna; under det att-i det anska lägret jast motsatsen af allt detta r fallet samt till på köpet ministrarnes opåallade inblandniog och kårchefernas ömsediga afond komma härtill såsom ett mengt inverkande element. En korrespondent till Neus freie Presse med. elar den 17. dennes med ballongpost åtskilga underrättelser om förhållandena i Paris, I hvilka vi här lemna ett utdrag: Den fordom så lysande staden — skrifver korespondenten — höljer sig alltmer i en dunkel Rd nn a Ttnema Xr da milltära linjarna