Aftonbladet – 28 december 1870, sida 3

helsa på dem. De naturliga följderna ute: blifva ivke heller, och kunde man noga utransaka de vinterliga åktmrmor, hesta, sonfva hufvadvärk m. m. som här grassera, speciel bland äldre herrar, så skulle man säkerliger ofta finna roten och upphofvet i detta förvända bruk. För att undvika, detta obehag — söm mar jast under denna vimcr Mör på alla håll öfverklagas utan att dock den enskilde har mög 2tt. följande sin öfvertygelse och göra ett undantag från den allmänna, damma seden — är det af vigt, att det säkeriigeti iöke obotydliga antal af hufvudstadens manliga befolkning, söm har sjelfständighet nog att icke fegt och snobbaktigt vilja göra sig till slafvar under ett förvändt jycbj skadligt mode, med ens gör slag i saken och upphör med begagnande af det ifrågavarande helsningssättet. Herrarne ha så ofta gjort sig lustiga öfver krinoliner, chignener, miniatyrhattar på frambufvudet och andra dåraktiga fruntimmersmoder, att det kan Vara särdeles lämpligt för dem att visa, att de icke sjeltva sakna all kärakter, då det gäller ett ännu förderfligare och narraktigare mode för herrar. Det courage och den ridderlighöt, som en eller annan petitmaitre kan anse ligga i att fortfarande använda ifrågavarande helsningssätt åtminstotie gentemot det det täcka könet, äro malplacerade öch löjliga och skulle utan tvifvel af de flesta kunna ådagsläggaås på bättre sätt. Hvad som bör sättas i stället är nsturligtvis någonting moisvarahda det mittäriska helsningssättet, medelst handens tippförande mot ksnten af hufvudbonaden. Då detta helsniogasätt kan anses tillbörligt inom den kläs5, der den mörsta respekt skall råda mot alla förmäti och der Get ShYändes till och med i föthållandö till afmens ällerhögst? befölhafvare, syhbå det väl katina användas af civila personer gentemot hvem som helst, otan att det ringaste respektvidrigt deri kan anses ingå. Det är klart, att detta helsningssätt, användt af civila persöner; får en mera ledig och otvungeh karakter, än hos militären, samt att det kat modifieras på mångfaldigt sätt. Gerom sjelfva det sätt; varpå handen appföres till hatten, genom derved förenad böjning på hufvudet eller bugningsrörelse med kroppen, kunna ella de gradationer af större eller mindre bekantskap, af aktning och vördnad, som eljest pläga uttryckas genom en grundligarö öller fyktigare hatt aftagning, mycket lätt uttryckas. Dea ekonomiska fördel, som ernås derigenom att man icke onödigt sliter ut sin hatt och att densamma troligen skull: komma att vara dubbelt så länge, är någonting så litet och futtigt; att det icke lönar mödan att ala om i ett land; der man så slår på stort och så föga frågar efter små besparingar. På samma gång vi snhålla, att aila de personer, som finna detta förslag riktigt och iotagligt, måtte ofördröjligen och utan att vänta på andra, sätta det i verket, anhålla i att de värda redaktioner både i hufvudtaden och landsorten, som gilla den åsigt, om här blifvit uttalad, derå benäget måtte ästa sina läsares uppmärksamhet,