Aftonbladet – 28 december 1870, sida 3

Också en reform. Då vi uvider då senaste dagarne händelsevis träffat på flere personer, söm klagat öfver förkylning af bofvodet, rebmatisk bufvodvärk o: 8 v., ha vi kommit att tänka på en liten reform, som förr varit bragt å bane, utan att bli genomförd, men som måhända nu, sedan den haft sin tillbörliga liggetid, under hvilken den långsamt mogoande öfvertygelsen hunnit göra sig gällande, hos många på ett ganska käntibärt och smärtsamt sätt, har ntsigter för sig att kunna genomdrifvas, så mycket mere, rom det väl näppeligen gifves någon, som kan förneka, att den är både nåjttig och nödig. . Vi mena en sådan reform i det allmänna helsningssättet för herrar, som ovillkorligen påkalas af våra egendomliga klimatiska törbållanden. Säsom hörande med till de civiliserade nationerna ha vi antagit den cylindriska bufvudbonad, som gör anspråk på att vara kosmopolitisk, ehuru åtskilliga europeiska folk, som vi hvarken kunna förneka bildning eller skönhetssinne, t. ex. unpgrerne, icke kunna tåla densamma, utan förkasta den såsom någonting oskönt. Vi lemna nu smak-synpunkten helt och hållet ur sigte, synnerligast som i det fallet resonnementer båta föga, och fästa pss endast vid sättet att begagna dessa persedlar. Huru mycket man än kan invända mot deras ändamålsenlighet, så är det dock visst, att de förete om vintern den fördelen, att de sluta tätt omkring hufvudet och lemna fver detsamma ett tomrum, som fylles med ippvärmd luft af en för denna ömtåliga del ff kroppen lämplig temperatur. Detta gäller dock endast för sävidt hatten år sitta någorlunda orubbadt qvar på den ör honom atsedda plate. Men med cylinlerhatten har man också antagit och till den vest kolossala öfverdrift tillämpat det bruat, att helsning skall ske genom att lyfta å denna hufvudbonad. Ett dylikt bruk är ydligen icke uppkommet i ett land med så arska vintrer som vårt, men ändock drifver nan det här längre än på något annat ställe verlden. Detta bruk nödgar en mängd peroner att blotta sitt hufvud för de flesta peroner, zom mötas, hvilket är fallet med dem om ha många bekantskaper eller äro så ända eller högt uppsatta, att nästan alla Ra ra RA RE TA EE Ir Nn i a Ae digra ta