Aftonbladet – 28 december 1870, sida 2

ägör ått för dess egen skull och världens vat let nödvändigt, att det skulle räddas från len affrubd, söm det närmade sig. År 1867 ärnade jag från predikstolen i Notre Dame nioa åhörare från den yppighet och de laster, om i deras själar otsädde fröet till sgcial ich nationel upplösning, Det är redan nagot utt Be Italiens frihet follbordad genom detta rig — Italiens, som så länge hållits kufvadt Frankrikes missriktade styrka. Det är lågot att vid sidan af TItalieis böfrieise se vegyntelsen till min stora kyrkas, den ronerska kyrkans pånyttfödelse. Om detta rig äfven medför för oss befrielsen från de nimmelsskriande olyckor hemma, som jag taat om, vare då Gud, efter som ingen annan ot fanns, prisad för det krig, som återuppättar åt oss våra fordna seder och vår fordna enhet — ett krig, som gifver oss tillbaka ett lägte af ärbara qvinnor och möodige män. Engelska regeringen har gjort ett nytt förök att blidka opinionen ilrland. Förre lordnayorn i Dublin sir William QCarrol hade ill Gladstone insändt en med talrika underskrifter försedd petition om de feniska fånsarnes frigifvande. Härpå bar hå förste lorden af skattkarotnaren svarat i en skrifvelse våri han tillkännager, att regeringen besluit gå dessa önskningar till mötes, med det vilkor likväl att fenierna efter lösgifvanlet genast måste lemna landet och ejheller få dit återvända. Åtgärden giilas i allmänhet af öpinionen i England; endast tories klandra hecne, såsom i deras tanke ett tecken ill svaghet hos regeringen. Som bekant, vill grefve Bismarck gerna ha verlden att tro, att det nya tyska kejsardömet vär freden,. Verlden har döck i allmänhet visat sig mycket klentrogen i detta hänseende, och betecknande är nu, att äfven cersoner inom strålkretsen af den nya kejserlighetens glans och som haft tillfälle att se sakerna på nära håll börja visa tecken till tvifvel. Så skrifver den med mycken ynnest omfattade Timeskoörröspöndenten i Versailles, mr William Russel: Vi veta nu mera om detta än om de flesta föregående krig. Ea ström af ljus har kastats i de obemärkta vrår, der krigets offer gömmas undan striden. Strategigns tur kommer sedan, Frukterna af så många offer och så mycket elände måste växa och mogna under kommande år. Bland dem och detta snart i kolossala propörtlöner är, fruktar jag, en förändribg 1 tyska folkets karakter. Jag känner icke i historien något exempel på ett fredligt rike, som blifvit grundlagdt genom vapenstyrka. Man säger visserligen; att de germaniska racerna äro obenägnpa för krig Jag söker efter bevis derför i det förflutna och kan icke finna dem, och jag tillstår att jag ganska mycket tviflar på att framtider skall rättfärdiga. de godtrogna förhoppningarna hos dem, som vänta ett tusenårig rike af Frankrikes eröfring: Ett telegram från Madrid af den 20 berättar att Robledos förslag att de konstituerande cortes skulle bemyndiga regeringen at! upplösa sig, ett förslag som af republikanern: med Figueras i spetsen betecknats som er statskupp, samma dag remitterats till utskott Debatten var den 19 så het, att oppositio. nea lemnade sälen. Minoriteten utgjörde 7z röster. Armijo begärde att få ställa ett amendemeät till förslaget, men detta förvägrade: af presidenten. Armijo protesterade, och Garcia Lopez kallade presidenten en upprorsmakare, hvarpå presidenten svarade att han hän sköte sitt handliogssätt till landets dom. Rio: Rosas uppträdde äfven möt Robledos törslag, Konung Amedeo väntades i gär till Carthagena och skulle derifrån begifva sig til Aranjuez, der han egtannar till den I Januari den för hans intåg i Madrid bestämda dagen. BETEN AROS