Aftonbladet – 28 december 1870, sida 2

och återvända till Frankrike. Hans flykt hade verkställts under ganska romantiska omstäpdigheter. Eit fruntimmer hade tagit sig honom år och förskaffat honom en Pprotestantisk prestdrägt. cn rakade bort sitt skägg och iklädde sig den svarta Kaftanen och deh bredskyggiga hatten. Hans beskydaar; inna följde Honom till bangården, köpte biljetter för deili båda och ledsagade honom öfver den belgiska gränsen. En titame sehare skulle : ban, till straff för sin uraktlåteriliet att infinna sig vid appellen, ha blifvit afförd tillj en annad ört; der fångarne hållas under strängare bevakning. ; Likasom alla andra från MetZ undkomna officerare, hvilkas omdömen jag hört antiögen orliedelbart eller i andra hand, var äf ven denne officer af det åsigt, att Bazaine på ett skamligt sätt förrådt sina pligter mot Frankrike. Det hade, sade han, icke ftinnits mer än en mening derom att det varit möjligt för den franska armåa vid Metz att slå sig igenom, om ett allvarsamt försök dertill gjorts innan ännu trupperna voro försvagade af hunger och innan artilleriet och kavalleriet hade blifvit beröfvade sina hästar. Trtpperna fordrade också oupphörligen att blifva förda i elden och man dårade dem dag från dag med löftet att ett stort utfall förbereddes, äcda till dess man slutligen kommit på den punkt, att något sådant icke längre var möjligt. Också hade redan långt före kapitalstionen misstron och förbittringen mot Bazaine nått en sådan höjd, att, enligt min sagesmans lifliga öfvertygelse, marskalken ofelbart skulle ha blifvit skjuten om han visat sig för trupperna. Detta gjorde han emellertid aldrig. Det regemente min sagesman tillhörde hade haft sin lägerplats tätt invid den gård, der Bazaine hade sitt qvarter, men han hade under hela den tid inneslutningen fortfor ingen enda gång sett honom. Förbittringen mot honom stegrades för öfrigt genom åtskilliga omständigheter, mindre betydande i sig sjelfva, men som utöfvade ett mäktigt intiytande på soldaternas sinnesstämning emot honom, Sålunda bade, t. ex., berättats, att under samma tid som trupperba ledo förfärligt af de knappa rationerna och af omöjligheten att utan tillgång å salt förtära hästköttet, som utgjorde den hufvadsakliga födan, och under det soldaterna, 1 synnerhet ac. från hospitalerna ut. skrifna konvalescentertia, dögo no -215 af brist och elände, häde Bazaine sjelf ined eco kostnader vetat förekaffa sig ett läckert bord. Bland annat hade omtälate, att har betelat 500 trancs för en kalkon. Ffter kapitulationen hade det berättats, att i Metz skulle ha fannits betydande förråder af lifemedel, hvilka nndanhållits trupperna. Huravida detta ryktö är grandadt skall väl gevom blifvande undersökningär komma i daFe Min sagesman ansåg den emellertid tillörlitlig och han tillade, att också de preussiska officerarne efter kapitulationen förklarat, att de blifvit mycket öfverraskade af fästningens uppgifning, ty de hade väntat att den skulle hålla sig åtminstone två å tre veckor ännu. Den unge officern, som nu hade kommit till Tours dels för att erhålla det hederslegionskors, till hvilket han blifvit förordad derför att han vid Gravelotte ensam räddat en af manskapet öfvergifven kanon, dels för att åter inträda i tjenst, hade gjort resan från Belgien öfver Lille och genom det norra Normandie. Han hade passerat derigenom straxt efter det Rouen blifvit ockuperadt af preussarne. Man hade der öfverallt yttrat I den största förbittring öfver Rouen-mynadighHeternoas beteende, och det hade varit ett allmänt tal bland de i dessa trakter stationerade franska trupperna, att om man, för att len gång återtaga Rouen, nödgades bombardera staden, skulle man göra det utan rinI gaste betänkande. De närmare omständigI heterna vid Rouens uppgifning hade ända I dittills varit fullkomligt okända i Tours, der man endast hade erfarit sjelfva faktum, som visserligen gjort ett smärtsamt intryck, men 1i sjelfva verket hade ådragit sig jomförelsevis mindre uppmärksamhet, emedan de staden Tours närmare rörande händelserna vid l Orleans och rapporterna från Paris, hvilka inträffade samtidigt med nyheten fån Rouen, Ji så hög grad absorberade sinnena. Jag erI for sedermera under min vistelse i Le Havre, latt man äfven der ansåg Rouen hafva bort försvara sig och att-staden hade blifvit på lett fegt, månvgen sade till och med på ett I förrädiskt, sätt uppgifven. (Forts.)