Aftonbladet – 24 december 1870, sida 2

äfvat detta vitnesbörd; men det förefaller nig som om så beskaffade karlar som de, m hvilka jag talar, skulle vara goda soldaer jemnt upp så länge, som disciplinens jernand håller dem väl fast och så länge icke let moraliska modet prötvats i motgångarne. Slappas deremot disciplinen och få soldater, i ådana som dessa, en gång vanan att gå vaklänges, så är det icke mycket bevändt ned dem. De undvika helst faran för att å snart som möjligt komma till ena cabaret ller en bunette, att skräfla om sina bragder ch sina utständna farligheter. t. ex. om den ,emotståndliga verkan af preussarnes artileri, hvilket blifvit den buse med hvilken unler detta krig de fega skrämma sig sjelfva och andra. Det som hände med åtskilliga af Vinoys trupper den 19 September och det som hände Sannis den 2 December, andra illfällen att förtiga, tjenar mig till stöd för nin uppfattning. Om mobilernas hållning ha från olika lrabbningar mycket lika omdömen försports. Det är dessa nyutskrifna, på kort tid inöfvade trupper, hvilka för närvarande utgöra hufvudmassan af de franska stridskrafterna, intill dess de nyaste uppbåden af äldre manskap, hvilka, till åtskilnad från les mobiles, kallas les mobilisgs, dervid i båda benämningarne alltid ordea gardes nationales underförstås. Det är icke heller underligt, den stora mängden af mobilgardesafdelningar, som för närvarande befiona sig i fält, skall förete sådana af mycket olika värde. Mycket lär väl i detta hänseende bero på huru de äro anförde; men manskapets beskaffenhet är också högst betydiigt olika. Jag har sett icke blott enskilda mobiler, utan äfven större och miad:e afdelningar, som företett en temligen bedröflig anblick; men jag har å andra sidan sett hela bataljoner, hela regementen, som haft i hållning och utseende någonting af detta solida och beslutsamma, som ingifvit den föreställning, att de utgjorde ett så utmärkt infan:eri, som trots något. Till detta intryck har icke oväsentligen bidragit den omständigheten, att de företett någonting redbart och kärnfriskt, egnadt att ingifva förtroende, och att man bland dem icke träffat dessa motbjudande fysionorier, stämplande sina egare såsom verkliga mauvais sujets, hvilka jag ofvanföre omtalat såsom myc: ket vanliga bland en del linietrupper. Jag tror sålades att det eger sin fullkomliga riktighet med de vackra vapenbragder, som förmälts om åtskilliga mobilgardesafdelningar, och att hvad om dem sagts ingalunda, såsom från ett annat hållinsiouerats,utgjort smicker i rapporterna för att höja andaa hos dessa uvga trupper. Jag skulle önska göra en tillämpning af dessa iakttagelser och erfarenheter på frågan om den för ett land lämpligaste militäorganisation, rien som jeg, efter att ha jemväl under dsgens lopp sett mig om något litet i Le Havre och sykt inhemta någ a underrättelser om ställningen, står i begrepp att denna afton inskeppa mig, för att öfver Southampton och London kriovggå de af preussa:ne besatta norra delarne af Frarkrike, måste jag nu afbryta, för att återtaga tråden a! min berättelse då jag härnäst gör några timmars halt. Jag anser mig likväl nu böra kortligen nämna, att då jag i går afton hit anlände, rådde här icke ringa förstämning med anledning af underrättelsen att preussarne stodo blott på några få mils afstånd härifrån och att således en attack kunde vara att när som helst förvänta. Le Havre sypes vara fast beslutet att försvara sig, men naturligtvis förefionas olika meningar om utsigterna att göra det med framgång. Preussarne ha för tillfället, säges det, fallit något tillbaka från grannskapet af Le Havre och faran anses följaktligen för ögonblicket ej å öfverhängande. Ett sedan ett par dagar här gängse rykte oui ofantliga framgångar, som preussarne skulle vunnit utanför Paris, håller sig här ännu alltjemt i folktron, hvilken här synes icke mindre mottaglig för och icke miodre seg uti tillförsigten till de mest vidunderliga historier än på de öfriga ställen i Frankrike, som jag besökt Litet mera derom i sa umanhang med fortsättningen af min reseberättelse. Angkorvetten Gefle, som väntas hit stundligen för att skydda svenskar och norrmän i händelse af ett anfall på staden, hade ännu icke anländt vid min afresa härifrån. Engelska, spanska och amerikanska örlogsmän lågo redan i hamnen. C. E. Till befälhafrare för kustbevaknin