mindre långt allvarligare händelser tillstöta. I Holland tyckes man anse det temligen lik. giltigt om konungen behåller sitt storhertigjöme eller om Preussen tar det ifrån honom. Det finnes, som bekant, ingen förbindelse mellan Holland och Luxembourg, och holländarne skulle måhända känna sig något lättare om hjertat, om deras kung blefve helt och hållet af med detta appendix. Aptiten kommer, som bekant, medan man äter, och flera tecken antyda att munsbiten Luxembourg ej skall tillfredsställa de preussiska gastronomerna. De ha redan sedan länge ögonen fästade på ett rikare byte: Belgien. Redan under krigets äldre skiften börjades, som bekant, af grefve Bismarcks hejdukar, Norddeutsche All!g. Zeit. m. fl. en ordentlig hetsjagt mot detta land och isynnerbet mot dess press. Skallet tystnade för ett ögonblick. Det har nu börjat iger. Belgien har dessutom, som bekant, en öfvergifven brödrastam af germaniskt ursprung, för hvilken de tyska tidningarne på den senaste tiden visat stort intresse. Det är den flamländska. Man rustar sig nu i Berlin att göra sig till målsman för denna förtryckta nationalitet. Dessa intriger spinnas så öppet, att en Berintidning, den demokratiska Zukunft, fianer sig föranlåten att påpeka dem. Han skriver: Grefve Bismarcks förfarande mot Luxembourg skall, som vi förmoda, ej inskränka sig till detta objekt. Vid sidan af den högljudda strid som de officiösa nu i månader fört med Brisseltidningarne om Belgiens neutralitet har här under de seraste veckorna en stillare agitation mot Belgien utvecklat sig som angriper landet i en annan svag sida, nemligen i spänningen mellan dess flamländska och dess vallonska befolkning. En f. d. skämttidning, som under namnet De Zweep (Piskan) i Brässel utgifves på flamländska, har fått sig uppdraget att agera sporre, och den härvarande Sperersche Zeitung, som ofta af höga vederbörande begagnas till uttalande af oberoende allmän opinion, drar försorg om artiklarnes vidare spridning. Det synes som man i Brässel hittills mindre aktgifvit på denna agitation än man, med anledning af den uppnärksamhet som här egnas saken, borde JÖra.n