Aftonbladet – 14 december 1870, sida 2

VEU WJ TJ UUTVCU UVUVUTCUe STVVBCULE dcn 14 Dec. De af oss i går omnämnda ryktena om en rån Preussens sida tillämnad annexion af Luxembourg komma från allt flera håll och å en allt allvarsammare karakter. Från Amsterdam berättas nu, liksom samtidigt rån Brissel, efter ett telegram från Luxembourg att Bismarck i en not till storhertigdömets regering förklarat att Preussen, på grund af vissa der uppräknade nentralitetsbrott, hvartill Luxembourg skall ha gjort sig skyldigt, ej längre anser sig bundet af det fördrag som garanterar storhertigdömets neutralitet, och Londontidningen Daily Telegraph vill veta, efter hvad källa nämnes ej, att annexionen redan är besluten. Saken har för öfrigt varit föremål för en interpellation i den belgiska kammaren, Deputeraden Vlemincks stälde nemligen förliden fredag en fråga till regeringen, huruvida hon hade sig någonting bekant om ett sådant från Preussens sida taget steg. Utrikesoch premierministern dAnethan svarade härpå, att klagomål från nordtyska förbundets sida verkligen blifvit anförda öfver det sätt, hvarpå storhertigdömet Luxembourg tillämpade neutralitetens grundsatser. Storhertigdömets regering skulle sannolikt härpå afgifva svar och saken bli föremål för ytterligare förhandlingar. Hvad Belgien beträffar, egde det ej att blanda sig deruti. Det vore honom omöjligt att nu förelägga kammaren det aktstycke som genom. nordtyska förbundets sändebud kommit honom tillhanda. Under samma session förekom till behandling en petition från de i Belgien internerade franska fångarna, hvari de begärde att få återvända till Frankrike. Petitionskomitena hade tillstyrkt sakens hänskjutande till regeringen. Premierministern yrkar på förslagets förkastande, erinrande att det vore farligt att lemna den en gång beträdda vägen. Och dessa faror vore inga inbillade. Den till luxembourgiska regeringen ingångna noten måste för Belgien vara en varning att ej låta den minsta underlåtenhet komma sig till last i uppfyllandet af sina nentralitetspligter. Kammaren afslog äfven med T2 röster mot 7 förslaget. L Indgpendance Belge har i sina senaste nummer meddelat en mängd bref från franska officerare i tysk fångenskap, hvari de på det mest energiska sätt protestera mot blotta tanken att de och deras kamrater någonsin skulle vilja låna sig till verktyg till en bonapartistisk restauration. De undanbe sig på samma gång de gratisexemplar af den i Brissel sedan någon tid under den beryktade Granier de Cassagnacs ledning utkommande tidningen Drapeau, som i massor blifvit dem tillsända, allt i ändamål att vinna dem för restaurationsplanen. Så skrifver sqvadronschefen Dåadd6 från Maintz: Min protest antar ej någon politisk färg; den är en sådan som måste uttalas af en soldat mot hvarje franskt sträfvande som går i motsatt riktning mot de af vårt fädernesland gjorda hjeltemodiga ansträngningar. Jag beklagar upphofven till Frankrikes oerhörda olyckor och den tvungna overksamhet, hvaruti 10,000 officerare och öfver 300,000 soldater äro försatta, af hvilka den ena är ursinnigare än den andra öfver den ställning hvari de blivit bragta. Kaptenen vid tredje zuavregementet Eugene Perret skrifver från samma fästning: Jag behöfver ej säga er med hvilken förtrytelse den stora majoriteten af de fångna officerarne uttalat sig mot de af Drapeau förfäktade åsigterna. Ämnar man låta oss återvända till Frankrike under ett borgerligt krig och öfver våra landsmäns lik? Vill man söka få oss att tro, att general Trochu är en förrädare emedan han ännu ej kapitulerat. Bedrage man sig ej! Man kan ej ostraffadt våldföra vår vilja och vårt samvete. En af dessa protester, undertecknad af ej mind:e än 160 officerare, bland dem tre generaler, kommer frän Hamburg och Altona, således från Bazaines närmaste omgifning. Hans namn figurerar dock naturligtvis ej deribland. I denna kollekktivprotest heter det: Medan vårt land gör energiska ansträngningar för att drifva tillbaka fienden, söker det bonapartistiska partiet der alstra och underhålla oenighet genom ryktet om en kejserlig restauration, som skulle understödjas af den i Tyskland fångna franska armen. Vi, krigsfångar, protestera mot dylika manövrer och förklara att vi aldrig hvarken nu eller framdeles skola biträda ett sådant företag mot nationens vilja. Debatten i nordtyska riksdagen om fördraget med Baiern afslöts i fredags, då, som telegrafen redan berättat fördrsget antogs med 195 röster mot 32. Mot fördraget röstade utom yttersta venstern hela Fortschrittspartiet, med undantag af Becker och von Kirchmann. — Att redogöra för hela denna debatt skulle upptaga för mycket af vårt utrymme. Debatten är dock af den stora betydenhet, att vi skola återgifva en resumå pA ET reas enn AR rara rena Ta nr ra